Det är den 4:e Juli och då passar det väl extra bra att damma av denna gamla klassiker med Bruce Springsteen. En låt som vid första anblicken kan anses patriotisk och härlig i sin USA-glorifiering, men som i grunden handlar om hur landet vände ryggen till de soldater som kämpade i Vietnamkriget och som mest hamnade i misär och fattigdom medan politiker bara med ord hyllade dem. USA när landet är som mest hycklande skulle man ju kunna säga. Inte konstigt att många republikaner använt låten som en flaggviftande hyllning till landet, bland annat Ronald Reagan. De har väl inte brytt sig om att lyssna på texten…
Born in the U.S.A. blev en av Springsteens största hits. Låten tog sig upp till en niondeplats på Billboard Hot 100, samt en 11:e plats här i Sverige. Albumet i sig ångade på ännu bättre. Etta i USA, Storbritannien och Sverige när det släpptes 1984. Det var plattan som sedan låg till grund för den turné som kom till Göteborg året därpå. Du vet, den gången Ullevi-stadion gick sönder. Den turnén som musikjournalister fortfarande pratar om med tårar i ögonen som det bästa som hänt rockmusiken. Rockmusikens svar på Fotbolls-VM ’94, typ.
Videon till är regisserad av John Sayles och innehåller scener från en konsert med Bruce Springsteen tillsammans med E Street Band. Dessa livescener mixas in med scener från det arbetarklass-USA som Springsteen så ofta sjunger om.
Personligen har jag aldrig varit ett superfan av just låten Born in the U.S.A. Skulle jag lista de bästa låtarna med Springsteen hade den inte varit med på topp-10. Dock hade låtarna I’m on fire och Dancing in the dark från samma album definitivt hamnat där.
Men som en hyllning till det trasiga U.S.A. är det en lysande låt. En låt som får representera just det denna fjärde Juli.
