Tredje singeln från U2s mästerliga album The Joshua Tree från 1987 blev Where the streets have no name. Låten följde upp With of without you och I still haven’t found what I’m looking for som släpptes under våren och den nya singeln landade i skivbutikerna den 7:e Augusti samma år.
Låten i sig har blivit en av U2s paradnummer under sina konserter och är enligt mig en av deras absolut bästa låtar. Snygg sakral inledning som sedan exploderar i The Edges klassiska gitarrspel och som sedan tar oss igenom ”gator utan namn”. Något som härstammar från att en persons inkomst avspeglades tydligt på vilka gator hen bor på och med låten ville Bono sudda ut detta helt och låta alla gator vara samma eller då utan något namn. Att bryta ner barriärerna mellan människor och leva tillsammans mer än separerade.
Första gången jag såg Where the streets have no name live var under U2s Zooropa-turné 1993 på Stadium i Stockholm. Låten blev inledningen av avslutningen på konserten och följdes upp av Pride (In the name of love) innan det var dags för extranummer. Sjukt stark avslutning måste jag säga och på det hela en av de bättre konserter jag sett, både med gruppen och av något grupp. För hela Zoo TV-formatet var så långt före sin tid men ändå det som någonstans satte formen för hur en liveshow skulle vara från och med då.
1991 gjorde Pet Shop Boys en over the top hi-nrg discoversion av låten och mixade ihop den med I can’t take my eyes off you av Frankie Valli. Låten släpptes tillsammans med singeln How can you expect to be taken seriously? från deras mästerliga album Behaviour där Pet Shop Boys kritiserar rockikoner för att låtsas rädda världen. Kopplingen till U2 blev ju någonstans ännu tydligare skulle man kunna säga.
Det roliga med Pet Shop Boys version att den hamnade på samma placering på den brittiska singellistan som U2 gjorde med originalet. En hedrande 4:e plats med andra ord.
Neil Tennant sa i en intervju att han definitivt skulle kunna tänka mig att Bono som MacPhisto framförde deras version av låten under en konsert. Det hade passat sjukt bra och bjudit på en hel del självdistans.
U2 själva kommenterade Pet Shop Boys version med ”What have we done to deserve this?”. Fyndigt.
