Faithless är inte lika nyskapande när de med All Blessed släpper sitt första album på 10 år. Men de är Faithless och man får deras klassiska mix av house, hiphop och chillade låtar. Ett album som inte ger den där wow-känslan, men heller inte gör en besviken.
Jag har älskat Faithless ända sedan Insomnia slogs sig in på dansgolven i mitten av 90-talet. Bandet med Rollo, Sister Bliss och Maxi Jazz i spetsen, lät klubbmusiken ta ett stort steg in en helt ny tidsålder. Där episk produktion och hiphop mixades med house för att i nästa stund ge oss en mer chillad produktion.
Under åren har Faithless fortsatt att imponera på mig. Senast var med albumet To All New Arrivals 2006 som jag tycker är ett av bandets bättre. Speciellt låten Bombs är helt fantastik.
Nu är Faithless en duo. Borta är Maxi Jazz och det är bara Rollo och Sister Bliss kvar när de släpper All Blessed. Första albumet på 10 år och deras sjunde i ordningen. Skulle nog säga att om man förväntar sig någon av Faithless större produktionen så är det inte riktigt albumet som kommer att återskapa det. Det är definitivt den dansanta Faithless, men inte den episka i stil med Salva mea, Insomnia och God is a DJ. Men den urbana produktionen och tunga beatsen tillsammans med de mer chillade låtarna gör det ändå väldigt mycket Faithless över detta. Inte nyskapande så som Faithless var för 25 år sedan, men man känner igen det man får. Gillar man det så kommer man inte bli direkt besviken.
