1984 var året som den tyska gruppen Alphaville slog igenom stort i Sverige. De fick sin fösta singeletta med Big in Japan under våren som sedan följdes upp av Sounds like a melody i slutet av Augusti som även den hamnade på förstaplatsen här i Sverige. Bandet befäste sedan sin storhet med att bara dagarna innan julafton få ännu en etta med deras episka låt Forever young.
Forever young är tagen från bandets debutalbum med samma namn och som ändå måste ses som bandet absolut bästa. Dock är jag personligen väldigt såld på deras album Salvation som släpptes 1997, som var en lysande comeback av bandet till de mer gamla rötterna.
För mig var det alltid något hypnotiskt med just låten Forever young. Något med hur Marian Gold sjunger låten. Rösten liksom smetas ut över arrangemanget och blir farligt nära monotont. Men det är ändå väldigt vemodigt och snyggt när sångaren sjunger om rädslan för kärnvapenkrig mellan öst och väst under det kalla kriget. Inte för inte som Forever young blev ett givet inslag på dansgolven i Sverige när det var dags att dansa tryckare.
