Jag är fortfarande inte där mentalt. Att Ukraina vann Eurovision Song Contest med låten 1944 som framfördes av Jamala .
Visst den har element av bra produktion och en okej mix av orientaliska housetoner. Men det är ingen direkt bra låt. Jag kan inte tänka mig någon som kommer ha den i sin favoritspellista i Spotify och lyssna på den om säg en vecka, eller ens i morgon. Allt kändes tyvärr bara väldigt politiskt. Hellre stöd till Ukraina än Ryssland – som i sammanhanget hade en roligare låt. Men då kunde de ju istället rösta på Australien som hade en bättre låt och som helt klart var värda att vinna tävlingen. Det hade främst varit så mycket roligare om ett land som bara kör sin andra gång faktiskt vinner. Lite som: ”Se Europa, så här gör man”. Sedan kan jag inte tänka mig att en hel kontinent väljer att synka sig såpass bra att de blir berörda av en låt som bara är okej för att ge ett finger till Putin . Det känns lite långsökt om jag ska vara ärlig. Men vem vet, det kanske finns ”underjordiska Facebookgrupper” som organiserar en sådan här sak. Eller så har Ukraina jobbat hårt med att köpa upp telefonröster i Europa och lagt det under kontot ”digital krigsföring”.
Vad som än är fallet, så får vi se om landet har möjlighet att genomföra ett program om ett år. Det är ju en ganska kostsam historia för att land som kanske borde satsa sina pengar på viktigare saker.
En annan spännande sak som händer i går, och som var ett frågetecken för många: -Hur fick Polen 222 poäng från folket? Sju poäng från jurygrupperna och 222 poäng från folket – vilket resulterade i en åttonde plats. För mig var Michael Szpaks låt Color of Your Life en halvhjärtad Eurovision-låt som bara existerar i tävlingen. Väldigt mossig och tyvärr inte värdig att komma före tillexempel Australien (eller Sverige heller för den delen) i röster. Kanske är det bara ett bevis på att det fortfarande är för få ”vanliga” människor som inte lever Eurovision som ser och röstar på programmet ute i Europa. Då Melodifestivalen ändå blivit en bred folkfest med tidsenlig musik i programmet OCH resultatet, behöver vi fortfarande ta oss några år för att hamna där även i Eurovision. Visst, låtarna börjar mer och mer hamna rätt, men kanske att medvetenheten om programmet måste bli bredare. 200 miljoner människor kan uppenbarligen ha fel.
Det var ju ändå en del röster som var skeptiska till att Justin Timberlake skulle vara med. Det vore ju skam att smutsa ner programmet med musik som faktiskt spelas i radio…
Kul att det gick bra för Bulgarien som kom fyra. Helt värt måste jag säga och just nu den mest spridda låten på Spotify från Eurovision med en 29:e plats på den globalt virala topplistan. Samma med Frankrike, som var värda en topp-10 placering och hamnade på en hedrande 6:e plats.
Än en gång kunde resterande Big Five inte göra bra ifrån sig.
Tyskland sist, UK 24, Spanien 22 och Italien 16.
Det var nog bara Tyskland som verkligen förtjänade en så dålig placering av dessa länder. Med tanke på hur stor skillnad det är mellan semifinalerna och finalen i TV-tittare, så borde det inte spela någon roll att låtarna inte fått en extra spelning i TV. Men det är samtidigt ingen mänsklig rättighet att vara med i Eurovision, och är man inte direkt engagerad i programmet (som Storbritannien senaste åren) kanske man istället ska välja att inte vara med? Kom tillbaka när ni har en riktigt bra låt som ni själva tror på, inte för att ni ”ändå måste skicka något och slipper kvala”.
För mig var det tråkigt att Justus från Lettland kom så dåligt. Grym låt och sångare som förtjänade ett bättre öde än 15:e plats. Då var Litauens arenapop uppenbarligen mer tillgänglig och de hamnade på en 9:e plats, samt att Belgiens sköna discolåt kom på en 10:e plats. Kul!
Sedan har vi då Frans .
Otroligt roligt att han kom på en femteplats måste jag säga. Det bevisade att vi ändå kan leverera en stark låt även efter att vi vunnit Eurovision. Han gjorde ett grymt framträdande och fångade uppenbarligen publiken i Globen och framför TVn. Samtidigt känns det sekundärt nu när If I Were Sorry var den mest nedladdade låten på iTunes under kvällen, samt att Justin Timberlake hade den som sin favorit. Stort!
Sedan kan vi kanske upplösa det nordiska samarbetet efter en nolla från Norge och en fyra från Danmark. Visst, vi behöver inga tolvor. Men noll..?
Nu måste dock Frans och gänget följa upp låten med något som känns som en värdig uppföljare snart. Visst, de kan rida på låten ett tag till ute i Europa och världen, men vi här hemma behöver nog något nytt snart.
Avslutningsvis kan jag inte tillräckligt påpeka hur grymt programmet var.
Eurovisions bästa programledare, bra manus, tempo, mix av humor och information. Samt en rafflande poänguppläsning som höjde spänningen till max.
Det kommer bli svårt för vilket land som helst att toppa detta, och SVT kan klappa sig på axeln och bara känna att de just nu är världens bästa produktionsbolag av livesänd TV. Har inte varit så här imponerad av ett program sedan invigningen av OS i London 2012. Då förstår ni hur högt ribban ligger.
Det som var skönt var att de lyckades göra programmet bra, inte stort. Det var ingen uppvisning i makt och pengar. Det var en uppvisning av bra TV. Det är den stora skillnaden mellan detta och tillexempel en OS invigning eller när Ryssland höll Eurovision 2009. Visst, vi fick ett stort nummer med Love Love Peace Peace , men det var smart och snyggt sammansatt. Ingen armbrytning.
Så tack för allt och ändå, grattis Ukraina till vinsten.
