I slutet av förra året släppte Nicky Åslund singeln Wake Up som blev en enorm succé bland bloggare och media. Den unga killens röst var som en korsning mellan Johnny Cash och Tom Waits och succén var ett faktum.
En kille på 19 år som kunde sjunga med samma känsla som någon som varit med i musikbranschen en evighet. Det var något unikt.
Men i mellandagarna kom verkligheten ikapp Nicky, och låten som han sa var sin, visade sig vara en cover på en låt han hittade på YouTube.
Efter det gick allt nedåt. Tidningar som hyllat fick istället skriva om Nickys lögn och det han sagt i Nyhetsmorgonssoffan blev till damm.
Nicky skrev ett förlåt på sin Facebook-sida och försvann.
I vakuumet som uppstod kunde vi läsa inlägg som faktiskt var förvånansvärt positiva till det som hänt. Visst, en del glåpord blev det, men överlag var det folk som hyllade Nicky för sin röst. Den hade han ju kvar vad än anledningen var.

I slutet av Februari kom helt plötsligt en ny låt med Nicky. What if heter den, och plötsligt började hjulen rulla än en gång för sångaren med den speciella rösten.
Denna gång var det ju han själv som skrivit låten.

Jag träffade Nicky på restaurang 6071 innan han hade spelning där i fredags för att reda ut ett och annat.

-Vad var det första du tänkte när sanningen kom ikapp med Wake up-låten?

I stunden när det väl kom kunde jag inte säga något utan bara förneka det. Jag har fortfarande mardrömmar från den dagen och ser allt klart framför mig. Jag mådde hemskt.
När jag kom hem dagen efter har jag nog aldrig varit så lågt nere, men vad förväntade jag mig?

-I och med att du blev så uppskriven innan detta hände, så var det ju lika många som skrev det negativa om dig.
Kändes det då som att det inte blev mer än det det blev eller var du mer att fan, vi kör på riktigt nu?

I den stunden var det en kombination av insikten att ”fan, att jag ens kunde gjort något sådant” och samtidigt förstå att det var slutet med musiken. Att jag aldrig någonsin skulle få fortsätta. Det var ju det ända jag kände att jag kunna göra.
Men jag har haft sådana fina människor med mig som kan se det dåliga man gjort och ändå kan tro på mig. Vilket är fantastiskt.

-Sa inte din far eller Joakim Wik något, eller visste de inte ens om det?

De visste inget förrän det väl kom ut. Det var bara jag som gick med lögnen i tre år.
Men det är något jag vill klargöra. Det var ju aldrig planerat.
Hela situationen började med att jag satt och lärde mig låtar på mitt rum. Skulle vilja säga att det var coola låtar, men typ Halleluja och Let it be, som ändå är ganska coola låtar. Men mer klassiska.
Sedan kom jag på att man kunde se andra människor göra covers på YouTube av andras låtar. Det var en ren slump att jag hittade den låten.
Min pappa hade väl hört mig sjunga den från mitt rum och tyckt att jag sjöng bra, och frågat om jag skrivit något eget. Så av ren dumhet sa jag att jag hade gjort det. Jag menar, det skulle ändå inte hända något mer tänkte jag.
Några dagar senare gick vi till Jocke och satt och spelade lite musik. Där bad de mig spela något eget, och så spelade jag den.
En bättre person hade sagt att ”jag hade inte skrivit något eget”, men det gjorde jag inte.

-Samtidigt är det ju många gör ju covers idag. Hade du bara sagt att det var en cover, hade folk kanske bara sagt ”åh, cool kille, bra röst”.

Ja.

-Det jag tänkte på när detta kom fram var att du hade beskrivit dig som ganska ensam när vi pratats vid sist. Då blev jag själv lite orolig om du hade något stöd från nära vänner.

Jo, jag har ju mina föräldrar varit väldigt stöttande och Elin som var med från början. Hon bor här i Stockholm och for ner till Oxelösund fem dagar på raken och ville bara prata. Utan henne hade jag nig inte fortsätt med musiken.

-Men Nicky William. Varför just William?

Folk kanske tror att det kommer på måfå, men jag heter faktiskt Jan Nicky William Åslund. Så det var mellannamnet.
När vi skulle välja ett namn satt vi och försökte komma på något bra, och tillslut frågade de vad jag heter i mellannamn, och då var det liksom självklart.
Sedan är det skönt med en nystart och något mer personligt.

-Berätta om nya singeln. För den har du skrivit själv?

Haha, ja.
Det var något som skrivbolagsmänniskorna regerade mest på.
Den hade vissling och ett poppigt beat, och är väl den mest poppiga låten jag gjort. Det är sådant som händer när jag och Jocke arbetar tillsammans. Först var den långsam och han med sitt musiköra fixade till så den bliv snabbare och mer pop.

-Texten då?

Texten skrevs om en tjej som valde mellan mig och en annan kille.
Hon valde den killen så klart, och just den stunden skrev jag för att känna mig bättre. Typ, du använder din fucked up teknik för att få henne till sängs.

-När skrevs den?

Det var under tiden efter allt med Wake up. Typ att jag ville bevisa för andra att jag kunde igenom att skriva massa, och att de typ skulle glömma det som hände.
Men främst för att bevisa för mig själv.

-Vad kan vi vänta oss av EPn?

Den blir inte lika poppig, men alla låtar har något som fångar en tror jag. Samt att Jocke hjälpt mig att använda rösten och melodierna bättre.

-Vad lyssnar du själv på för tillfället?

Just nu är jag besatt av en sångare som heter Father John Misty. Folkmusik och bra textförfattare som jag inspireras mycket av.

-Vad hoppas du med ditt samarbete med Blixten & Co?

Vi har ett bra samarbete med My Bergman som fattar grejen helt och hållet. Hon var också med från början, och blev jätteledsen när allt kom ut.
Nu när vi får chans att jobba med det på riktigt så känns det skönt. En känner att jag är i säkra händer med henne och Blixten generellt.

-Blir det mycket spelningar?

Vi får se hur singeln och EPn går. Själv vill jag ut och spela så mycket som möjligt, i och med att jag är så ivrig. Haha. Men det första är att släppa bra musik.

-Hur har det gått nu efter What if – har du träffat en annan tjej?

Nej, ingen romantiska grejer just nu. Tyvärr. Haha.

Nicky William @
Facebook