Då var vi på plats i Friends Arena här i Solna.
Arenan är ju så galet stor – ja, det är första gången jag är här. Så jag får en extra lång promenad när jag kommer från fel håll och behöver gå runt hela arenan för att hitta pressingången. Men, men. Lite kondition skadar ju inte dessa veckor med Delicato-sponsrad snacks.
Jag kommer in på arenan i lagom tid för att presskonferensen tagit slut, och repen börjar.
Idag sjungs låtarna igenom i annan ordning än hur de kommer framföras i själva finalen.
Först ut på arenan är:
Yohio
Han tar det lugnt idag och sänkt låten för att inte slösa på rösten i onödan vilket är ett smart drag.
Numret i sig är väldigt mycket samma som vi fick se i Malmö, där Yohio mer eller mindre står på ett ställe och poserar igenom hela låten och sjunger. Enda utsvävningen är när han lugnt traskar bort för att hämta sin eldkula som han slänger över scenen, för att sedan avsluta med att ställa sig på samma ställe igen.
Dock lyckades han bränna sig på eldklotet idag, så inför sista repet fick han packa in handen i lite is. Men det verkar ha gått bra för honom ändå.
Yohio har känts en aning anonym senaste veckorna. Det var en hel del skriverier om honom när han var med i Malmö. Men efter det har han hållit sig borta från nyhetsfokus och topplistan.
Vi får med andra ord se hur bra det går för honom nu på lördagen.
Ellen Benediktson
Som i Malmö står Ellen ute på den så kallade pucken framför scenen där hon står och sjunger upplyst av strålkastare runt henne. Det är som i Malmö väldigt snyggt inramat och, likt då sjunger Ellen helt magiskt vackert.
Själv längtar jag efter mer elektroniskt material från henne. I den genren som hon själv hör hemma och trivs. Jag hoppas så att Warner jobbar på att göra henne till en svensk Marina and the Diamond. Det hade blivit så magiskt bra! En tjej som sjunger som en gud, och som ändå vågar göra något popigt elektronsikt.
Gud vad bra det kommer bli!
Oscar Zia
TV-skärmarna är tillbaka på scenen och så är 90-tals Cheiron soundet.
Shown är möjligen ännu tightare idag, och killarna har verkligen hur-kul-som-helst på scenen.
Man får nog tycka vad man vill om denna låt, men det är fanemig ett riktigt lyckopiller som borde gå hem hos till och med den tråkigaste pophataren. Det är liksom både snyggt genomfört och underhållande. Precis som det ska vara i Melodifestivalen.
Att man sedan inte kan låta bli att sjunga på låten mellan tagningarna är om något ett bra bevis på hur catchig den är.
Av de tre tonårskillarna denna final är Oscar den som jag tror kommer komma högst.
Ace Wilder
Något som jag gillar med denna Melodifestivalsresa är att se artister verkligen växa framför ögonen på mig.
Hur Ace Wilder blommat ut och blivit en av de starkaste namnen för tävlingen – och det med all rätt!
Hon är ett sådan proffs när hon idag står på scenen. Vi kan se både attityd och glimten i ögat, vilket höjer henne högt över många av artisterna i finalen.
Numret är samma som sist med hennes dansare som kommer in efter första versen på scenen. Idag är de dock inte klädda för att se ut som Dalton-börderna, utan de har vanliga blå Adidas-kläder på sig.
Dock lyckas hon komma av sig lite under sista repet, vilket är synd, då det är det som filmas och används för jurygrupperna. Förhoppningsvis kommer det inte störa hennes chanser allt för mycket under lördagen, för hon har liksom hela paketet detta år:
Cool tjej, med grym låt och fantastisk scennärvaro.
Linus Svenning
Linus står han likt Ellen på pucken och sjunger sin låt innan han traskar fram till scenen och sjunger färdigt låten.
Även Linus håller tillbaka en del när han sjunger idag. Men det är ju inte för oss media som han ska sjunga egentligen, utan för publiken på lördag.
Detta är tyvärr den enda låt i hela finalen som jag har svårt för. Vi vill inte riktigt gifta oss känner jag. Ska jag vara ärlig hade jag hellre sett Outtrigger på denna plats.
Men, men. Man kan inte få allt.
Linus är ändå duktig som artist. Det får jag ge honom.
Helena Paparizou
Än en gång slår det mig att det är en stor jävla gåta hur Helena inte gick vidare direkt från sin delfinal. Låten är verkligen otroligt stark, och hon sjunger den med så mycket pondus att man inte kan bli annat än imponerad på henne.
Hon sjunger igenom låten lika bra som alltid och vi sitter och ryser från publikplatsen.
Finns liksom inte så mycket att säga om detta. Det är bra och det är imponerande. Sedan får vi se hur långt detta kommer att ta Helena i finalen.
Panetoz
Party på scenen!
Det är svårt att inte dras med av gunget i Efter solsken . Riktigt lysande poplåt, som verkar gå bra på radio också. Det gör att den kommer bli ganska farlig på lördag. Kanske inte en vinnare, men den kommer nog högre än många tror.
Grabbarna rör sig över scenen i samma typ av formation som vi sett dem tidigare. De är minst lika på som om det vore en livesändning, och energin på scenen är stor.
Ett stycke lyckopiller som jag tycker kryddar festivalen oerhört mycket.
Sanna Nielsen
Proffset Sanna på scenen igen.
Hon ställer sig i strålkastaren och bara levererar. Än en gång imponerar hon stenhårt på mig, och än en gång sitter jag och tänker att ”ja, detta kan vi lätt skicka till Köpenhamn”.
Det är en förbannat bra låt och hon är så otroligt proffsig.
Hade nog glömt bort hur bra det här faktiskt är när man sitter i arenan och bara omsluts av hennes röst och denna fantastiska låt.
Alcazar
Den gigantiska discokulan sänks ner över arenagolvet, och den känns nästan som en Dödsstjärna än en discokula när den kommer ner i motljus.
Alcazar klättrar in i kulan och gör sig redo för sitt nummer.
Likt Sanna är detta superproffsigt på scenen.
Trion får igång publiken och tempot i finalen med låten, och det är fortfarande en gåta till varför de inte inleder programmet med sin Alcazar greatest hits-låt.
Om inget bevisar trion att de fortfarande är ett av landest bästa showband.
Anton Ewald
Ja du, Anton.
Jag förstår inte varför du väljer en låt som ligger på gränsen för ditt register klarar av.
Det låter så fruktansvärt plågsamt när han sjunger låten. Visst, inte falskt som sist, men just plågsamt.
Som nummer är det grymt snyggt och dansen är fenomenal. Även om vi får ett mer avskalat nummer på scenen idag.
Men det var ju det där med sången… Plus att låten faktiskt är väldigt platt.
Tyvärr.
Det var det hela!
Det blev inte mer än såhär idag.
I morgon blir det genrep i arenan, och det ska bli spännande att uppleva låtarna till publikens reaktioner.
Som vanligt får ni mina reflektioner över kvällen i morgon, samt hur resultattavlan kommer att se ut på lördagkvällen.