Johanna Brun utforskar känslan av att vara vilsen och inte riktigt veta var man passar in på sin nya singel Overcome. En vackert vemodig låt med snygga sångharmonier och sorgsna stråkar som sveper in och trollbinder lyssnaren.
”Overcome blev för mig ett sätt att bearbeta och uttrycka alla de tankar som ibland känns överväldigande. Jag ville visa att vi alla kan kämpa med liknande känslor, även om det inte alltid syns.”
Med singeln dyker sångerskan ner i känslor av osäkerhet, självtvivel och sökande efter identitet. Det blir en fin vandring längs tvivlets väg, men också en mjuk kram som säger att vi är inte ensamma i dessa tankar.
”Jag ville skapa en låt som inte bara speglar min egen kamp utan också kan vara en tröst för andra.”
Med singeln följer Johanna upp sin EP The Bird, som släpptes i Maj och tar oss ännu djupare in i sångarens vackra musiklandskap.
Jag ställde några frågor till Johanna om nya singeln sin musik samt om att känna sig vilsen och ensam, som hon svarar på här nedan.
Du släppte The Bird EP i våras. Hur har du landat efter den processen och mottagandet?
Att släppa EP:n var en personlig och framförallt intensiv resa. I samband med släppet gjorde jag min hittills största spelning samma dag, Kollision som jag arrangerade från grunden tillsammans med gruppen Periferi och artisten Zoe Lobos. Det var så mycket som hände både inför och efter konsert/releasedagen att det blev svårt att helt ta in vad jag hade skapat och gett ut, både EP:n och framträdandet. Det var blandade känslor, och efter att ha arbetat så nära med musiken under så lång tid var det både nervöst men också befriande att äntligen få dela det med världen.
Mottagandet för EP:n har varit väldigt positivt och jag känner mig så tacksam för all fin respons. Nu i efterhand lyssnar jag och ser tillbaka på det med stolthet. Det har inte bara gett mig glädje och bekräftelse utan också en stark inspiration och längtan till att fortsätta skapa och utforska vad som kommer härnäst! Detta var bara början.
Hur kände du att du utvecklades som artist under din tid på Kungliga Musikhögskolan och vad tar du främst med dig därifrån?
“Ackis” har varit en jättebra plats för mig att utforska och utvecklas som musiker. Skolan har gett mig utrustning, resurser och möjligheter som jag annars hade haft svårt att hitta. Det är härifrån jag byggt ett så nära och starkt kontaktnät som jag så flitigt jobbar med, bara se till mitt band och stråkkvartett. Samtidigt har jag ibland känt mig lite begränsad av de regler och ramar som utbildningen har, vilket ibland har hållit mig tillbaka från att fullt ut experimentera och uttrycka mig, och ge mig tid till att göra det.
Under min tid på KMH har jag fått en stark teknisk och teoretisk grund att stå på, vilket har varit ovärderligt för min utveckling som artist. Jag har fått inblick och kunskap om alla delar som krävs för att vara en artist, vilket har gjort mig både självständig och ännu mer samarbetsvillig med andra då jag har förståelse för alla processer. Nu ser jag fram emot att få använda allt jag har lärt mig och lägga mer fokus på det kreativa och yttre – att verkligen få släppa loss och utforska mitt uttryck utan begränsningar!
Hur hittade du som artist ditt sound och din atmosfäriska stil?
Jag har alltid varit dragen till musik och ljudlandskap som känns organiska och drömska, så mitt sound har växt fram genom en kombination av erfarenheter, experimenterande och inspiration. Jag inspireras av artister som Kate Bush, Ane Brun och Sara Parkman med deras röster och sättet de skapar musik som känns levande och genuint. Jag har alltid tyckt om ambient och cinematisk musik, gärna med orkesterinslag. Naturen har också varit en stor inspiration och ett tema som genomsyrar EP:n och det kommande debutalbumet, både i text och ljudlandskap. Naturens element har till och med fått ta plats i musiken!
Samarbetet med min medproducent Joakim Paasonen har också varit avgörande. Tillsammans har vi vävt samman våra musikaliska erfarenheter och skapat ett sound för albumet som verkligen känns rätt. Genom detta tillsammans med mina egna livserfarenheter har jag hittat ett uttryck som speglar vem jag är som artist.
Du berättar att du fokuserar på att utforska både natur och egna erfarenheter i din musik. På vilket sätt inspirerar naturen dig i ditt skapande?
Natur är som en oändlig källa av inspiration. Den är lugn och fri samtidigt som den är kraftig och oförsonlig. Stillheten tillsammans med råheten försöker jag översätta till mitt skapande, och det speglar de känslor jag försöker fånga i albumet.
Att vara ute i naturen hjälper mig även att kliva bort från allt brus och hitta en plats där jag kan lyssna inåt, som ger mig perspektiv och kreativ inspiration.
Nu är du aktuell med den vackra singeln Overcome. Hur föddes temat om tvivel, osäkerhet och ensamhet, och hur ser du dig själv i låtens tema?
Overcome blev för mig ett sätt att bearbeta och uttrycka alla de tankar och frågor som lätt känns så överväldigande. Jag tror att vi alla går igenom stunder där vi känner oss vilse, osäkra eller ensamma, och jag ville skapa en låt som kunde spegla känslorna – men också ge hopp. Jag vill visa på att det är fint att vara sårbar, och att vi alla har våra dilemman som inte alltid syns, men känns.
Du hoppas att låten kan vara en tröst för andra. Vad gör du själv när du brottas med dessa tankar, som kanske kan inspirera andra?
Jag försöker påminna mig själv om att det är okej att känna allt det som kommer upp. Jag finner mycket tröst i att skapa musik, skriva, eller bara vara ute och andas. Att prata med nära och kära eller att uttrycka mig genom musik hjälper mig att bearbeta det jag känner.
Ibland handlar det bara om att ta en dag i taget och vara snäll mot sig själv. Jag tror att det är viktigt att tillåta sig att känna utan att döma sig själv för det.
Hur arbetade du fram arrangemanget i låten?
Jag och Joakim var i stugan uppe i Idre när låten uppkom. Joakim började knåpa fram en figur på gitarren och jag provade olika sångfraser. Vi spelade in våra idéer direkt i vardagsrummet – och de ursprungliga inspelningarna blev faktiskt kvar i den slutgiltiga versionen av låten. Min sång och mina körinsatser spelades in från soffan, och Joakims gitarr spelades in där mikrofonen låg på bordet riktad mot gitarren, då vi inte hade något mikrofonstativ. Den avslappnade och intima känslan i inspelningarna var avgörande för att få fram den rätta stämningen i Overcome. Det blev kärnan i låten, textraderna och resten av produktionen flödade fram helt naturligt och byggde vidare på den känslan och atmosfären. När vi sedan skrev cellostämman från Vers 2 föll allt på plats. Cellon tillför ett sådant djup – den är varm, smärtsam och sårbar på samma gång, precis som låten. Alice Gjellestad, som spelade cellon, lyckades fånga det uttryck vi sökte och blev den sista pusselbiten som gjorde låten komplett.
Vad kan vi se fram emot under hösten från dig?
Jag ser verkligen fram emot att få spela mer live och möta min publik! Redan nu på fredag och lördag, 13-14 september, spelar jag med mitt band och stråkkvartett på showcasefestivalen Live At Heart i Örebro, där jag också kommer att premiärspela min nya singel.
Senare i höst kommer jag att fokusera på att färdigställa mitt debutalbum, som kommer att släppas efter årsskiftet. Utöver det jobbar jag på flera spännande projekt och samarbeten som jag längtar efter att dela med mig av. Så håll utkik – det kommer definitivt mer framöver!
Om du uppskattade intervjun med Johanna och vill upptäcka fler spännande artister i bloggen, får du gärna stötta arbetet med Popmuzik som Patreon. Du kan antingen bli Popmuzik Liker för endast 12 kr i månaden, eller Popmuzik Lover för 32 kr. Ditt bidrag gör det möjligt att driva bloggen vidare som en bred musikblogg där du dagligen kan upptäcka ny musik. Tack för ditt stöd och att du besöker bloggen.
