Mörkt, dramatiskt och suggestivt. Det är så man kan sammanfatta NiwrianCreatures senaste singel Hummingbirds. Med låten tar oss in i ett spännande musiklandskap där artisten hittar musikinspiration från de mest ovanliga ställen. Niwrian Wegblad berättar för bloggen:
”Jag inspirerades av James Blake och Portishead – kontrasten mellan det naturliga och det maskinella. Särskilt i den här låten. En stor del av soundet är samplade bilmotorer, fågelkvitter, och min egen röst, men förvriden, ihålig, som ett väsen.”
Strax efter låtens inspelning påbörjade Niwrian sin testosteronbehandling, men ville inte pausa releasen i väntan på att rösten skulle formas om. Med andra ord kan det vara sista gången vi hör NiwrianCreature låta just såhär.
Om själva singeln berättar artisten:
”Texten är dränkt i metaforer, men handlar om vänskap med dåliga intentioner. Den rent kroppsliga ångesten när folk man litat på inte vill en väl. Det är rösten av personen som upplevt texten, så det är bara rimligt att den hörs på inspelningen.”
Jag som är svag för denna typ av ljudbild blev helt såld på Hummingbirds. När det är mörkt och lite skevt, men ändå melodiskt. Skulle definitivt platsa på albumet Mezzanine av Massive Attack. Eller vad säger du?
NiwrianCreature