BENN avslutar sitt dygn som inleddes med Light it up (23:50) och som sedan spänner över ytterligare fyra låtar med olika tidsangivelser under natten. Det är den natten som ska sammanfatta en relation på nio månader på EP:n Sweet Spot. Allt avslutas med Who am I to say (08:50). Låten som lite blir soundtarcket till eftertexterna. När relationen avslutas och det är dags att gå vidare. Början på något nytt.
Produktionen är pulserande och härligt medryckande med feta trummor och lekfulla synthar. Med andra ord; bra elektropop som borde passa i de flestas spellistor.
Nu när vi har helheten av natten och förhållandet var det dags för BENN att svara på en knippe frågor om arbetet med Sweet Spot. Jag skickade över en knippe frågor till som han svarar på här nere.
När började arbetet med låtarna på Sweet Spot?
Jag började skriva låtar för Sweet Spot EP:n ungefär då pandemin bröt ut i början av 2020, jag hade skrivit enormt mycket låtar i 3 år för olika artister och i den processen samtidigt lite tappat bort vad jag själv ville göra för slags musik (istället för vad som just då var populärt). Det känns som att arbetet på Sweet Spot EP:n blev startpunkten för att hitta mitt eget sound.
Orsaken till att någonting ”klickade” inom mig då 2020 (det var nästan som en slags aha-upplevelse) låtskrivningsmässigt var antagligen en kombination av situationen i mitt liv då (EP:ns storyline) och att jag skrev Light it up (23:50), att jag råkade hitta just de låtskrivarna som är med på EP:n att arbeta med då under 2020 samt – sist men inte minst – väldigt bra A&R-vägledning av Fredi Lundén med att hitta min egen riktning och sound.
Var det utelämnande och svårt att skriva om en relation på detta sätt?
Det kändes inte svårt eller utelämnande att skriva om vår relation eftersom jag anser (och hoppas) att jag gjort det på ett kärleksfullt sätt, även fast en sådan situation givetvis är väldigt tung i stunden. Vi är fortfarande vänner och har senare diskuterat hur bra beslut det var för bådas egen lycka att gå skilda vägar. Denna person var även den första som fick höra låtarna då de var klara.
Hur föddes iden att låtarna skulle följa en tidsangivelse under en natt?
Jag hade en visuell idé om att EP:n utspelar sig under en natt och i en mörkblå sagolik färgvärld.
Kuriosa: detta blev lite utmanande för den visuella delen (att filma i blått ljus som förekommer någon timme i skymningen om man har tur och det inte är molnigt) innan möjligheten att filma allt mot en led-screen med unreal teknik kom upp.
Eftersom låtarnas storyline följer en röd tråd tänkte jag att det vore intressant att storyn hela tiden visuellt rör sig från kväll (breakup) till morgonen därefter då någonting nytt kanske kan börja. Jag vet inte helt exakt hur denna ide med tidsangivelse föddes, men det skedde i processen då jag planerade den visuella helheten för EP:n.
Hade du en tydlig bild över hur soundet och känslan i låtarna skulle vara och hur arbetade du fram det?
Under 2020 då jag skrev låtar för EP:n hade jag ännu inte i detta skede en klar vision om hur soundet skulle låta eftersom jag höll på att hitta min egen grej – det var mycket tack vare mitt nära samarbete med producenten John-Samuel Gerhart i LA som jag började hitta rätt riktning för mig. Han har ett otroligt musikaliskt sätt att närma sig musik med mycket spelglädje, spelade instrument och excitement i processen, som smittade av sig på mig.
Detta tog ännu tydligare form då jag arbetade vidare på låtarna med Hannes Andersson och Tomas Niemistö. Vi bandade om en del av de elektroniska instrumenten med musiker och old-school inspelade instrument (exempelvis är alla pianon på EP:n spelade på en 100 år gammal upright steinway piano)
Själva känslan hade jag en tydlig bild av efter att jag skrivit den första låten Light it up (23:50). Jag ville att känslan skall vara emotionell, ärlig och bitterljuv genom hela EP:n.
Var det någon av låtarna som var en större utmaning för dig produktions- eller textmässigt?
Textmässigt tycker jag inte att någon av låtarna var en större utmaning än normalt (är lite av en perfektionist då det kommer till texter, så är aldrig helt 100% nöjd med dessa) men produktionsmässigt hade jag klart störst utmaning med Lipstick (06:07), eftersom denna enligt mig har en mera poppig produktion än resten av låtarna och väldigt mycket olika element. Det var även svårt att hitta rätt tonart då verserna och refrängen är i så olika register. Det var inte före min kompis Axel Ehnström föreslog att göra låten i lite liknande stil som Undressed av Kim Cesarion (med en verkligt hög refräng) som Lipstick kändes rätt för mig.
Vilken av låtarna på EP:n har du fått mest positiv respons på?
Sweet Spot (04:30) har streamat mest – men Light it up (23:50) och Lipstick (06:07) har jag fått mest meddelanden om (ungefär lika mycket för båda). Skulle själv säga att det inte finns en helt tydlig vinnare där, men Just one more, som var förhandsfavoriten hos många i arbetsteamet, har dock fått minst respons so far.
Jag gillar de tecknade omslagen till singlarna och EP:n. Vem ligger bakom dem och hur arbetade ni fram konceptet på dem?
Kul att höra, tack så mycket! Jag gillade att rita som liten (är inte bra på det alls) så jag ritade själv skisser för hur jag tänkte att dessa skulle se ut. Jag visste att jag ville ha handritade covers, lite seriefigurs-aktiga, som en förlängning av storyn.
Sedan tog jag kontakt med Luka Appelberg och Ida Korsström som gillade mina skisser och ville samarbeta på mina album covers. Luka ville först använda mina egna skisser, men vi konstaterade snabbt att Idas handritade versioner var hundra gånger bättre då dessa kristalliserade mina idéer och tog fram det relevanta budskapet mer tydligt.
Med EP:n ute nu vad är planen under sommaren för dig?
Förutom att marknadsföra EP:n – så arbetar jag för tillfället med att färdigställa mitt debutalbum, som jag även själv producerar tillsammans med Tomas Niemistö och Hannes Andersson (vocals). Tomas spelade även in en hel del för Sweet Spot EP:n men nu producerar vi ett helt album tillsammans från scratch. Jag är otroligt ivrig på att få släppa låtarna på albumet och tycker de är den bästa musik jag gjort och att detta album 100% representerar min egen grej och smak, efter mycket sökande och experimenterande. I Sweet Spot EP:n var det flera extremt duktiga kockar med och då blir det även flera olika smaker, men utan den processen skulle jag inte ha hittat till denna punkt kreativ där jag känner att jag är nu.
BENN