Andra släppet från lovande JUNI heter Fine och bär på en storartad produktion med snygga elektroniska inslag. Från första lyssning var jag tagen av det aktuella släppet och tog därför tillfället i akt att ställa några frågor till detta småländska stjärnskott.
Hej JUNI, vart i julstöket befinner du dig inför den 24:e?
– Hej! Jag har tyvärr varit sjuk i en veckas tid och inte haft tid eller ork till julstök, jag hoppar gärna det. Hyacinterna och de tända ljusen är på plats, det räcker gott och väl för mig.
Är du en julfantast eller hur förhåller du dig till högtiden?
– Jag har extremt blandade känslor kring julen. Det finns så mycket som är fint och magiskt: Alla ljus, dofter och glitter men samtidigt vilar ett svart moln över högtiden. Jag tänker på de som är ensamma, de som stressar ihjäl sig för att leva upp till höga förväntningar och de som har tuffa familjeförhållanden. Det är inte självklart att alla förknippar julen med glädje, värme och gemenskap.
Nu till nya singeln Fine varför blev just den ditt andra släpp som artist?
– Min första singel Change handlade om en snubbe och tankar kring relationen med honom. Som andra singel kändes det bra att släppa en låt med ett annat fokus än kärlek, eftersom min musik behandlar så mycket mer än så. Ända sedan låten skrevs har jag längtat efter att släppa den så processen att välja låt blev enkel.
Berätta lite vad singeln representerar för dig?
– Fine representerar oss som kan må dåligt men som när vi gör det ibland bara vill vara ensamma. Jag förstår att vissa kan tycka det är jobbigt att lämna någon som mår dåligt ensam, men ibland är det precis vad man behöver: få vara i fred och slippa prata om det som är jobbigt, i vissa fall går det över av sig själv. Det kändes viktigt att skriva den här låten för att förklara det.
Den bär på en mörk och svulstig ljudbild, har det varit självklart från start att det är såhär den ska låta?
– Ja. Det var viktigt att låten fick en kostym av kaxighet och övertygelse för att visa att ”jag säger det här och jag menar det”. Mattias Skantze som satt bakom prodd-ratten känner till vad för slags musik jag gör och han var snabb på att hitta ljud som jag tyckte kändes helt rätt. Under processen av låtens tillkomst ändrade vi inte så mycket, det mesta kändes rätt direkt.
Slutet på låten blir som ett crescendo som för med sig en filmisk känsla. Vad är tanken med det här häftiga outrot?
– Filmmusik är något jag alltid uppskattat och blivit berörd av. Låten inleds med en filmreferens i form av ett citat som ofta är med i filmer när någon ligger döende ”Go on without me”. I outrot ville jag kombinera det visuella av en filmscen där det bråkas i regnet med det mäktiga från ett klassiskt orkesterstycke. Tillsammans ville jag skapa känslan av åska i huvudet när man bryter ihop med piskande staccato-fioler som i trioler tjatar på en att ”Ta dig samman!”.
Kommer du ihåg dagen låten skrevs och vad känslan i kroppen var?
– Ja, jag gick in i en session med Mattias Skantze (oxeye) och Joselin Fogelberg (Joselin) och vi skulle skriva en låt till mig. Jag sa att jag ville skriva en låt om ångest och vi satte igång. Det gick förvånansvärt fort, men jag tror det är så när man verkligen har något som fångar en och när något vill komma ut – då bara rinner det av en. Jag brukar ofta ha idéer väldigt länge och höra ljud i huvudet, men när vi skapade Fine var det i princip blankt blad. Det är en häftig känsla när man kommer in i ett flow där melodier, text och andra idéer väller ut.
När det gäller sound, vad eller vem inspireras du av?
– Jag lyssnar på väldigt blandad musik och jag tror att jag soundmässigt kombinerar mina musikaliska preferenser med andra ljud och stämningar som jag inspireras av. När jag var liten lyssnade jag bland annat mycket på Linkin Park och idag lyssnar jag mycket på R&B. Utöver musik inspireras jag bland annat av film, väder, natur, industrier och händelser jag är med om. En av mina musikaliska husgudar är norska Emilie Nicolas som jag varit trogen lyssnare till sen debutalbumet 2014.
Vilken var din mest spelade låt för året?
– IOU av Sabrina Claudio.
Vem var din mest spelade artist för året?
– Sabrina Claudio
Hur skulle du själv beskriva ditt sound?
– Mörkt, dramatiskt och intensivt.
Du kommer från de småländska skogarna, präglas din musik av det på något sätt tror du?
– Absolut. Även om min musik är övervägande elektronisk så gör jag kopplingar till naturen hela tiden, både i det visuella och i ljud. Till exempel ser jag kopplingar i Fine till grenar som bryts av, pinnar som piskar mot stenar och nattens totala mörker ute i skogen med endast en stjärnhimmel som lyser upp grantopparna.
Tillhörande omslag är drömskt och går i skimrande rosa toner. Vad är berättelsen bakom omslaget och hur har du tänkt?
– Jag hade en idé med ett tema där någon (jag på bilden) har arrangerat en fest. Festen är slut och gästerna har lämnat lokalen, kvar ligger jag utmattad i en hög av serpentiner och ballonger som hamnat på festgolvet. Musiken kanske fortfarande spelas ur högtalarna och även om det inte är så mycket som har förändrats sen det var full fest är stämningen i lokalen annorlunda. Serpentinerna och vimpeln som tidigare förskönade lokalen har nu blivit skräp som ska städas bort. Och så i mitten av allt ligger jag och bearbetar kvällen. Fotografen (Lisa Brun) förstod min tanke precis och fångade känslan i bilden, både i själva fotot och i redigeringen.
Om du får drömma, vart ser du ditt artisteri om fem år?
– Jag kanske har släppt mitt andra album och turnerar både i Sverige och utomlands.
Du avslutar 2022 med flaggan i topp, men vad har du för musikplaner år 2023?
– 2023 bjuder på fler låtsläpp och förhoppningsvis fler överraskningar!
Om du tittar tillbaka på detta år, vad är ditt bästa minne?
– Mitt bästa minne är också ett av mina sämsta. En dag i somras var jag ute och körde med min bil i värmen och lyssnade på Beyoncés nya album Renaissance. I samma stund som jag sjunger med till låten Heated med textrader om att man behöver kyla ned sig på grund av att man är varm blir min bil överhettad och jag tvingas stanna bilen. Mitt i allt kaos med trasig bil log jag då det kändes som ett för sjukt sammanträffande för att vara sant, något jag alltid kommer minnas.
Följ JUNI på sociala medier.
