Artist: Michael Feiner & Caisa
Låt: We’re still kids
Text / Musik: Michael Feiner, Caisa Ahlroth
Startnummer: 8
Stad: Karlskrona

Michael Feiner kanske inte behöver någon större presentation.
Han är ena halvan i The Attic (den andra utgörs av Eric Amarillo ) och han ger ut en hel del riktigt bra klubblåtar i eget namn.
För oss som gillar schlager ställde The Attic upp i Melodifestivalen 2007 tillsammans med Therese ”Drömhus” Grankvist , där de framförde The Arrival (som snopet nog inte gick vidare från sin delfinal).
Det är även The Attic som ligger bakom jingeln för Melodfestivalen, så i varje avsnitt kan ni höra deras musik vid flera tillfällen. Något som jag och mina vänner skämtsamt brukar påpeka att killarna borde få en massa Stim-pengar för.
”Jag vet inte hur mycket det blir, men det är en skön grej att ha varje år så lite blir det ju så klart. Det är inte som en Billboard-etta, men fina kaffepengar” skrattar Michael när jag frågar honom om jingeln.
För mig var dock inte det stora frågetecknet herr Feiner, utan hans sångpartner i låten We’re still kids – Caisa Ahlroth.
Om jag som stort The Attic-fan har ganska bra koll på killarna i det bandet, ska jag villigt erkänna att mina kunskaper om Caisa är desto sämre.
Caisa berättar gärna om sin bakgrund för mig under intervjun – och ska jag vara ärlig så är det hon som pratar mest av de två överhuvudtaget. Michael är mer ödmjuk i sättet och tar lite plats, medan Caisa får peppa och pusha honom för att han ska förstå vilket musikaliskt geni han är.
”Min mamma är från Colombia, så när vi var små pratade hon spanska med oss.
Sedan har jag lärt mig att tvåspråkiga barn lär sig prata senare. Så när mamma upptäckte att vi inte pratade så mycket slutade hon prata spanska med oss och började prata enbart svenska.
Dock hade jag börjat sjunga långt innan jag kunde fullfölja längre meningar. När jag var två sjöng jag faktiskt solo på en barnmässa i kyrkan.
Men det var filmen Mary Poppins som satte sig stenhårt för mig och efter det kunde jag inte sluta dansa och sjunga.”
Under sin uppväxt fick Caisa vara väldigt kreativ berättar hon.
Fritidsgårdarna stängde och det fanns inget att göra som tonåring. Detta ledde till att hon började med teater, film, dans, musik samt hade upp till 20 djur på en och samma gång.
”Man blir ju lärd att man måste hålla på med en sak, men det har aldrig varit min starka sida. Så det här med att sjunga, vara skådespelare och författare har varit kanon för mig i och med att jag tycker det är roligt!”
Caisa skrattar mycket mellan meningarna och är helt underbar att prata med. Som att öppna en kran med bara ord. Hon känns som ett inspirerande energiknippe och det bara efter några minuter in i intervjun.
Just nu är hon bland annat med i SVT-serien Energia på Barnkanalen och när hon berättar att hon även syr upp dräkter till en musikaluppsättning av Nils Holgersson frågar jag om listan på saker hon inte gör kanske är kortare att rabbla upp?
”Ja det är den! Jag kan inte matte! Inte ens för att rädda mitt egna liv!”
Det ironiska i detta är att hennes far har en Ph.D i matte från Berkley University och hennes syskon gått industriell ekonomi, en är ingenjör och den tredje är läkare.
Men ingen av dem har varit med i Melodifestivalen.

Michael träffade Caisa för snart 12 år sedan då han och Eric letade en sångerska till ett projekt långt innan The Attic grundades.
De spelade in lite låtar ihop, som släpptes i USA, men tyvärr blev det inget för Sverige då Caisa skrivit på ett ganska ofördelaktigt kontrakt med TV4 som i det fin-finstilta sa att allt hon gjorde med tredje part ägdes av TV-kanalen.
Så hela projektet liksom upplöste sig själv.
Men så korsades deras musikaliska vägar igen för inte så länge sedan när Caisa skulle skriva en låt till sin systers bröllop.
Hon lyckades övertala Michael som först inte ville, att arrangera hennes hyllning till systern som blev den fantastiska I do som de faktiskt skickade in till Melodifestivalen för 2012-års upplaga. Den ratades tyvärr av juryn – även om de senare fick reda på att det var många som uppskattade låten i efterhand.
”Vi fick frågan om vi kanske ville skicka in igen och testa även för i år.
Då hade jag varit på ett annat bröllop där affärsledare och folk i olika maktpositioner blev som barn på nytt när vi träffades. Vi dansade, skrattade och hade jävligt kul ihop!
Många av oss var ganska ensamma som barn, så vi har alla haft sjukt mycket gemensamt.
Så jag ville skriva en låt om vänskap och sa till Micke att nu kör vi!”

-Beskriv låten med några meningar.

”Det är en pirrig låt, med mycket energi och glädje. Sedan har den naturligtvis fart.” förklarar Feiner.

-Hur jobbar ni ihop?

”Jag är textmänniska och Micke är melodimänniska. Så i och med att jag är författare känns det som det passar att jag skriver texterna.
Sedan brukar jag tralla en retsam melodi åt Micke för att retas och då brukar han säga ’fan, det där en en jävligt bra slinga’.
Så vi har någons sorts kemi där – jag retas och han är intelligent.” säger Caisa och skrattar.

-Du har ju varit med i Melodifestivalen en gång tidigare. Har du några erfarenheter från den gången som du kan ta med dig denna gång?

”Den erfarenheten jag hade då var mer att jag och Eric satt i baren och drack whisky, så denna gång kanske jag ska testa nya sorter.” säger han och skrattar, innan han fortsätter.
”Framför allt var det väldigt roligt och tiden går väldigt fort, så man hinner knappt tänka innan man är hemma igen.”

-Vilken är era favoritlåtar i Melodifestivalen?

”Jag tycker ju Loreens låt förra året var grym! Sedan gillar jag Satellit med Ted Gärdestad .” är Michaels svar.
”När jag var liten sjöng jag och mina stora kusiner Waterloo . De blev jättearga om man inte kunde sjunga den rätt… Men låten satte sig och jag verkligen älskar den!” svarar Caisa.

-Vem eller vilka skulle ni vilja skrev en låt till Melodifestivalen?

”Kronprinsessan Victoria !” utbrister Caisa och Michel håller med innan vi går in på olika förslag på artistnamn så som The Royalties eller kanske The Royal Teens .

-Vilka går vidare med er i Karlskrona?

”Alltså vi tror ju inte på David Lindgren .” Caisa gör en konstpaus innan hon skrattar.
”Just kidding!
Det skulle chocka mig om han inte går vidare, det är ju rätt fett pådrag kring honom.”

Lyssna på låten I do :

En video för låten:

The Attics Melodifestivalsjingel: