Emilia Sjöholm är en artist från Jönköping vars passion för musiken fick henne att skapa egen. Sagt och gjort, hon började spela in låtar i GarageBand på sin iPad som hon sedan laddade upp till YouTube. Bland annat fick hon stor uppmärksamhet med en cover av ABBAs singel Don’t shut me down.
Men nu är det dags för Emilia att ge oss sin debut-EP The Road Ahead, som var del av sångerskan avslutningsprojekt på Per Brahegymnasiet. Här bjuds vi på fyra starka poplåtar med snygga synthmelodier och arrangemang. Att känslan av låtarna drar åt just ABBA-hållet är för mig helt magiskt. Speciellt den synthiga och dramatiska inledande låten You think I’m blind påminner lite om Keep an eye on Dan från Voyage. Man förstår verkligen var Emilia fått inspirationen från.
Personligen blev jag sjukt imponerad av detta. Både att det är snyggt arrangerat och producerat. Men också det faktum att allt är gjort på en iPad. Det känns som Emilia lyckas kräma ut en ljudbild och dynamik som få ens lyckas med på sin dator.
Jag bad Emilia svara på en knippe frågor om EP:n och om musiken generellt som du kan läsa här.
Du är aktuell med EP:n The Road Ahead. Hur har responsen på EP:n varit?
Jag har fått väldigt fin respons! Folk verkar tycka om den och det gör mig jätteglad! Projektet var från början mitt slutgiltiga gymnasieprojekt men jag hade redan innan jag började göra det planerat att släppa det. Det är kul att äntligen ha något eget ute!
Du skriver att du har spelat in EP:n i Garageband på en iPad. Hur är det att jobba med det programmet på det formatet?
Det stämmer! Jag är ganska van vid att använda Garageband på iPaden för inspelning för jag har gjort det i över tre år. Jag brukar säga att det handlar inte så mycket om vad man har, utan vad man väljer att göra med det man har. Det finns alltid en annan väg att ta för att uppnå eller i alla fall försöka efterlikna en standard. Det tar dubbelt så lång tid, men jag tycker att det är värt det!
Har det varit begränsade på något sätt att skapa musiken på en iPad?
Jag har arbetat på en gammal iPad från 2013 och det är minst sagt begränsade, men man blir inte heller överväldigad av en massa val. Man får prioritera vissa effekter för att få plats med det viktigaste. Jag kan också känna att mixning och master är alltid svårt att jobba med och ljudet blir oftast för ”burkigt” eller ”spetsigt”.
Harmonierna och känslan i många av låtarna påminner mig väldigt mycket om ABBA. Speciellt inledande You think I’m blind. Har just ABBA varit en inspirationskälla för låtarna eller för dig rent allmänt?
Det gör mig otroligt glad att du säger det! ABBA är utan tvekan min största inspirationskälla och jag kan hela deras katalog utan- och innantill! Jag själv kan faktiskt inte märka av likheterna, men jag antar att det är något undermedvetet som spökar när jag skriver och producerar och att det lätt faller åt ABBA hållet eftersom de som sagt är en enorm inspirationskälla både med låtskrivardelen, röstproduktionen och produktionen i stort. De har liksom något så eget som är helt omöjligt att göra om, men man kan närma sig!
Du har varvat covers med egna låtar som du laddat upp på YouTube. Vad är det som får dig att välja en låt för att göra cover på och hur brukar du gå till väga när du arrangerar låten så den blir mer du?
Det är olika varje gång men en gemensam nämnare är att jag själv är vara intresserad av låten och lyssnar på artisten ifråga. Det känns märkligt att göra en cover bara för dess kommersiella framgång bara för att det ska gynna dig, så jag måste ha något slags emotionellt band med låten för att kunna göra en egen version. För det mesta arrangerar jag om låten så att den liknar originalet men lägger egna stämmor och ändrar röstproduktionen något. Jag är nog mest nöjd med min cover av Walking in the air som jag producerade och arrangerade från grunden på min iPad. När jag arrangerar är allt intuitivt och jag följer min magkänsla.
Minns du den första låten du skrev och hur den blev?
Oj du… Jag kommer ihåg en låt jag och min pappa skrev tillsammans när jag var barn och att texten gick något liknande:
”Alla har känslor därinne. Olika känslor för olika stunder. Ibland är jag stark. Ibland är jag svag. Ibland är jag sur och ibland är jag glad.”
Melodin kan jag fortfarande nynna på! Men den första ”seriösa låten” jag skrev själv var nog en låt som heter Do you remember? och den skrev jag nog runt 2016 tror jag? Då var jag 13 år. Den handlade trots min unga ålder om att lämna barndomen bakom sig, trots att den då fortfarande var vid fullt liv! Men jag försöker att behålla den delen av mig trots att åren går. Jag är ju ändå bara 19 år.
Vilka artister inspirerar dig personligen mycket och på vilket sätt?
Det finns en uppsjö av artister och band som inspirerar mig och jag har en tendens att idolisera individer som jag aldrig har träffat.
Då är det oftast genom deras musikaliska alster och hur de uttrycker sig musikaliskt men också hur en del av dem som individer ställer sig till moraliska värderingar och deras person. Några exempel är ABBA, Agnetha Fältskog, The Beatles, Aurora, Paramore, Declan McKenna, Nirvana, U2, The Cure, Harry Styles och Alvvays.
Vilka låtar lyssnar du mycket på just nu?
På det senaste har jag börjat lyssna väldigt mycket på Harry Styles och jag köpte nyss alla hans album på vinyl som jag spelar flitigt. Jag tycker att han är en fantastiskt duktig sångare och låtskrivare och jag inspireras av hans öppna, glädjefyllda och omsorgsfulla personlighet.
Du har pluggat estetprogrammet på Per Brahegymnasiet i Jönköping. Hur har du utvecklats under dessa år känner du?
Ja precis! Jag sökte in till musikprogrammet på Per Brahegymnasiet 2019. Vid ansökningen skulle man sjunga en egen vald låt och jag hade dumt nog inte bestämt en låt innan, utan tog bara med mig ett anteckningsblock där jag hade skrivit ner alla mina favoritlåtar just då. Den är nästan bara helt fullproppad med Agnetha Fältskogs sololåtar och ABBA så när jag kom in i rummet tog jag första bästa låten och det blev Kisses of fire med ABBA. Sedan sjöng jag en egenskriven låt också. Jag var väldigt nervös innan men det gick vägen ändå!
Att studera musik har aldrig känts som en börda eftersom man gör det bästa man vet! Under gymnasietiden utvecklade jag främst en förmåga att spela och sjunga med andra i ensemble och kör, för det hade jag inte gjort så mycket förr. Det är härligt att dela på musikglädjen tillsammans med andra! Sedan hade vi såklart musikteori och individuella lektioner med lärare. Jag hade sång som huvudinstrument och jag såg alltid fram emot lektionerna!
Mina tre år på PB var bara fyllda av glädje! Jag hamnade i en helt underbar klass och hade fantastiska lärare som jag är så otroligt tacksam för! När det var dags för studenten fällde jag minst sagt många tårar.
Vad är planen framöver för dig? Blir det mer musikstunder?
Ja! Direkt efter studenten bestämde jag mig för att fortsätta med musiken. I år (2022) började jag på Musikinstitutet där vi skriver låtar och producerar. Det handlar mycket om yrkesrollen som producent och låtskrivare och vad som kan förväntas av dig. Vi skriver en låt i veckan i grupper och producerar dem. Det är väldigt utvecklande!
Slutligen, var ser du dig själv om fem år?
Förhoppningsvis håller jag fortfarande på med musik och jobbar antingen som låtskrivare eller artist. Det är ju drömmen!
