Rebecca Riggo är född och uppvuxen i Stockholm och har en bakgrund inom teater och konst. Sedan ett tag tillbaka är Rebecca bosatt i Göteborg där hon synts som skådepelare på bland annat Folkteatern och Backa Teater.
Nu är det dags för Rebecca att lägga till ytterligare en färdighet på sitt CV när hon släpper sin debutsingel Näckrosdammen. Här bjuds vi på en drömliknande poplåt som hämtat inspiration från 80-talets synthiga produktion, samtidigt som den är behagligt soul-funkig i stilen. Med en kör lyfts låten uppåt samtidigt som Rebecca sjunger om begär, drömmar och längtan.
Jag bad Rebecca berätta mer om sig själv och musik i denna intervju.
Jag tänkte att vi börjar med teatern. Hur växte intresset för skådespel och teatern fram?
Har alltid tyckt om att showa och har tidiga minnen från när jag mimade till Robyn i silverjacka i vardagsrummet med mina kompisar och tvingade de vuxna att titta på, har nog alltid haft det i mig med andra ord.
Du har genom åren gjort en hel del uppsättningar. Vilken roll har tilltalat dig mest?
Har du någon drömroll att få göra på scenen?
För mig handlar det inte så mycket om rollen utan om verket och sammanhanget och om vad föreställningen vill säga. Med det sagt hade jag gärna spelat en riktigt tjötig gubbe.
Jag vill vara rolig, osympatisk, raljera och drälla runt. Kanske i 1700-talskläder. Kanske Händel?
Vad har du för smultronställen i Göteborg? Var hittar man dig om du ska gå ut och var går du för att få vara för dig själv? Hur är Göteborg som scenstad tycker du?
Man kan hitta mig på Kellys. De har allt man vill ha, spel, billig pizza och paraplydrinkar!
Om jag vill vara själv tar jag en promenad med mina brusreducerande hörlurar, kanske upp till masthuggskyrkan och tittar ut över hela staden.
En gömd pärla i Göteborg är Skogen vid Masthuggsterrassen. Där kan man se performance och så lagar de supergod mat och serverar vin efteråt. Då kan man sitta och prata om det man har sett tillsammans med alla andra som varit med.
Just nu känner jag oro över att Folkteatern är hotad av stora hyreshöjningar. Det är en annan plats jag älskar att vara på och som för mig och många Göteborgare är superviktig.
Du har ju gjort lite musikal tidigare, men när började intresset för sången ta form för att släppa egen musik?
Under pandemin var jag instängd i min 17kvm-lägenhet i 3 veckor själv. Då började jag leka i garageband och skrev mina första låtar där. Sen skickade jag dom till min vän Maja Bringler som jag litar på musikaliskt till 100% och hon gav mig feedback och sedan började vi prodda ihop, det här var väl lite drygt 2 år sedan.
I våras började jag en producentkurs för kvinnor och transpersoner som heter Vem Kan Bli Producent och där lärde jag känna andra producenter och musiker från Göteborg som jag jobbar med idag. Nätverket är oerhört viktigt, speciellt när du inte är cisman i den här snubb-dominerade branschen. Det är lätt att tänka att man ska klara allt själv hela tiden men om man hjälper och stöttar varandra blir det 1000 gånger bättre.
Vilka artister har inspirerat dig genom åren?
Det är för många! Men om jag bara ska nämna en är det Prince. Han är min stora musikaliska kärlek!
Debutsingeln heter Näckrosdammen, som jag antar är tagen från området vid just HSM. Berätta lite vad låten handlar om.
Låten handlar om kärlek, längtan och drömmar. Den handlar om att formulera sina känslor för någon, att vilja ta sig vidare! Men låten fick faktiskt sitt namn av att jag hittade en gammal inspelning på en pianoslinga jag spelat in när jag varit en kväll vid Näckrosdammen. När jag hittade inspelningen kändes det självklart att jag skulle skriva en låt utifrån den.
Låten är dramatisk. Rytmisk, med inslag av synthar och körer. Hur arbetade du fram arrangemanget och hur har låten utvecklats från demo till där den är idag?
Med Näckrosdammen jobbade jag med massa synthar och pianoinspelningen som kärna. Det bästa med att skriva musik i sin dator är att allt går så fort och blir så intuitivt. För mig handlar det mest om att lyckas välja bland alla melodier och lager av synthar som jag först bara måste få ur mig. Sen provar jag, byter ut och behåller det som känns mest spännande. Likadant med sången. Jag improviserade fram en massa och sedan satte jag mig med pennan och redigerade och skrev text och sedan la jag alla mina körer. Jag älskar att spela in körer! Det är så kul att experimentera med avstånd till micken och att hitta på skeva stämmor.
När du skriver låtar, hur hittar du inspiration till texter och arrangemang?
Jag får ofta en melodier i huvudet när jag är ute och går, eller cyklar. Och sedan är jag en väldigt visuell och taktil person som får starka bilder i huvudet kring hur jag vill att låten ska kännas; kanske som att ta på silke eller som att tugga på något krispigt, till exempel. Så jag brukar göra pinterest-mappar till varje låt med bilder.. Och så letar jag alltid efter ljud jag gillar i musiken jag lyssnar på såklart.
Vad hoppas du lyssnaren ska känna när de hör låten?
Jag hoppas att de ska känna livskraft! Trots att texten är vemodig finns det en lekfullhet i musiken. Jag vill att det ska kännas som att bli kär av att lyssna på låten!
Glass, pärlor och klistermärken. Berätta om tanken kring omslaget.
Idén bakom bilden kom när jag pratade med min vän Sepideh Khodarahmi som jag bad art directa omslaget. Jag ville göra något med collage och hon kom på idén att göra ett collage i ansiktet med klistermärken, för att få fram en queer flickighet och för att det kändes i linje med min musik. Det kändes viktigt för henne att jag skulle ha agens i bilden, att jag faktiskt skulle vara sysselsatt med något. Hon vet hur mycket jag älskar konsistenser och mat och hur viktigt det estetiska är för mig så då kändes en utsmyckad glass som helt rätt val! Det behöver inte vara ytligt för att man bryr sig om det estetiska och det ville hon att vi skulle få fram med bilderna. Jag tycker att hon, jag och Lilja Fredrikson som fotograferat lyckades med det!
Vad känner du är planen med sången framöver? Är detta första i raden av singlar eller blir det ett album så småningom?
Jag håller på att färdigställa min EP som kommer senare i vår. Och i Januari och Februari händer fler spännande saker kring Näckrosdammen som jag håller lite på att berätta om, men det känns jätteroligt!
Följ Rebecca Riggo på sociala medier
