Det är svårt, ja nästan omöjligt, att välja en låt som får representera den storhet som Vangelis var.
Den grekiske kompositören och pionjären inom elektronisk musik, vars aktiva år sträcktes från 60-talet tills nu, när han den 17:e Maj gick bort i COVID.
Vangelis sista verk blev Juno to Jupiter som släpptes i fjol. Ett rymdäventyr med Jupiter som mål, inspirerad av NASAs rymdsond Juno. Ett album som släpptes tillsammans med en hemsida där man själv kan utforska planeten.
Det är väl här de flesta kommer minnas Vangelis. Kompositören som i första hand skapade filmmusik och temaalbum av olika slag. Min personliga favorit med Vangelis är musiken till Ridley Scotts film 1492: Conquest of Paradise. Men även Blade Runner är för mig ett fantastiskt stycke musik, som lite blivit ett tema för science fiction-filmer överlag.
Sedan ska vi absolut inte missa hans ”vanliga” album. Albedo 0.39 med Pulstar, L’enfant från albumet Opéra Sauvage, eller den magiska inledningen Voices från albumet med samma namn. Direct från 1988 och The City från 1990. Självklart ska vi inte heller missa I’ll find my way home som Vangelis släppte tillsammans med Jon Anderson från Yes.
Så otroligt många straka låtar och album mannen skapat igenom åren. Där det vackra och svävande, går hand i hand med det episkt mäktiga och pampiga. Alltid med en lekfullhet i arrangemangen. Där han hela tiden utforskar möjligheterna den elektroniska musiken kan skapa. Både för sig själv men också tillsammans med analoga instrument. Han var verkligen den elektroniska musikens främsta pionjär enligt mitt tycke.
Men för att hylla Vangelis en dag som denna, tänker jag ändå att jag ska välja den mest kommersiella låt han gjort. Låten som satte honom ”mitt i naturen” och även alla möjliga friidrottsevenemang. Jag pratar såklart om musiken ur filmen Chariots of Fire. Ett soundtrack som gav Vangelis en Academy Award för bästa filmmusik och temalåten blev etta på Billboard hot 100-listan. Även filmen fick en för bästa film när den berättade historien som det brittiska OS-laget 2014.
Sällan har väl slowmotion-löpning fått ett mer tydligt soundtrack som just titelmusiken från filmen. Ett stycke som använts i otaliga filmer, TV-program och andra händelser. Bland annat under OS-invigningen i London 2012, där Mr Bean spelade upp låten.
Nu får den bli bakgrundsmusiken när vi tar farväl av Vangelis från jordelivet och han vandrar in i evigheten…
