Idag släpper singer-songwritern Linn Cervell från Stockholm singeln Feel so much. En härligt medryckande och pianodriven poplåt med skön retrokänsla, där sångerskan minns tillbaka tonåren och alla de stora känslor man hade i den perioden.
Jag bad Linn berätta lite mer om sig själv och musiken vilket hon gör här i denna intervju.
Lite kort, vem är Linn Cervell?
Åh det här är verkligen något man kan övertänka, haha. Jag är en 23 årig tjej från Stockholm.
Vet vem jag är, men samtidigt inte alls. Jag är nog i ett stadie när man ska ta reda på det, tror jag, om man någonsin gör det…
Om du skulle beskriva din musik för någon som aldrig hört den, vad skulle du säga då?
Pop med mycket fokus på text. En lite äldre popstil, mer likt hur låtar var uppbyggda förr tror jag. Och så lite funk-, soul- och countryinslag!
När började du skriva låtar och vad fick dig att börja med det?
När jag var liten såg jag så mycket upp till typ Avril Lavigne, Hannah Montana och Amy Diamond, haha. Jag tyckte de var så coola. Jag spelade lite piano, men de fick mig att vilja önskade mig en gitarr istället, på min 10 årsdag.
Jag var 13 när jag skrev jag min första ”riktiga” låt. Den handlade om att rädda världen, att “om vi bara lyssnade på varandra skulle vi förstå varandra bättre”. Hahha. Jag tror att jag kände att det var viktigt att säga något som betydde något i texterna.
Vilka artister har inspirerat dig mest igenom åren och på vilket sätt?
När jag var liten var det mycket Counting Crows, Jamiroquai, och Maroon 5 som spelades i högtalarna. Jag valde ju liksom inte att lyssna på dem, men det har ju blivit som att man är ofrivilligt programmerad till att älska deras musik sedan dess. Då och då kan jag lyssna på typ en Counting Crows låt och inse att jag själv 15 år senare har skrivit något som låter likt något de gjort. Jag tror mycket av ens kreativitet kommer från såna djupt rotade grejer man växt upp med.
På högstadiet var Paramore och My Chemical Romance mina absoluta favoriter. De var helt ögonöppnande för mig, som om de kunde sätta ord och melodier på saker på ett sätt som var “äkta”. När jag började på Rytmus blev det lite tvärtom- att jag kände mer och mer att popmusik, eller mindre pretentiös och gladare musik var ju egentligen det som var ”äkta”. Taylor Swift, William Hinson, Theo Katzman och Sammy Rae var (och är fortfarande) stora influenser. De skriver alla så otroligt smarta texter. Ibland handlar de om tunga saker, men det betyder inte att man inte kan dansa till dem för det.
Du gick på Rytmus. Hur var den skolan för din personliga utveckling?
Det var kul men samtidigt väldigt ”humbling” att få träffa så många andra musikintresserade. Jag insåg att det skulle bli svårt om man ska lyckas. Men jag tror mina största lärdomar är hur viktigt det är att välkomna sin kreativitet istället för att jobba emot den, att vara snäll mot sig själv men att man måste jobba för sina mål. Sen fick jag också vänner för livet som fortfarande är en del av min personliga utveckling.
2020 släppte du EP:n Blue Moon. Hur skulle du sammanfatta den EP:n i stil och tema?
Spontant och fritt. Den innehåller både mer igenkänningsbara texter och specifika, lite konstiga Liftarens Guide till Galaxen-referenser. Hela EP:n var ett direkt flöde av vad jag tänkte och kände just där och då, jag gick inte tillbaka och reviderade så mycket i någon av låtarna. Idag har jag nog inte riktigt samma skapandeprocess, men det känns fint att det var så då.
Det är snart dags att följa upp den EP:n med Introspection Collection. När började du arbeta med låtarna på nya EP:n?
Två av låtarna skrev jag i slutet på förra vintern, en annan skrev jag ganska nyligen. Grundidén till en av låtarna kommer från en låt jag skrev i 9an, även om texten är helt ändrad. Det var nog den första låten jag var riktigt stolt över, så det känns kul att få hylla den på något sätt.
På vilket sätt skiljer sig arbetet från den första EP:n och hur mycket känner du att du själv utvecklats under dessa två år?
Den största skillnaden är nog att denna gång har jag utforskat mer att bara använda “riktiga” instrument. Det känns väldigt kul och naturligt. Men även skapandeprocessen har varit annorlunda. Tidigare har jag kört mycket på ”den första, naturliga instinkten” till en låt. Med den här EP:n har jag varit mer eftertänksam tror jag. Låtar har tagits bort, ändrats helt, och hela projekt har råkat raderats, haha.. men det har lett till att jag har haft mer tid till att jobba med detaljer, och jag har lärt mig förstå hur utvecklande det kan vara. Jag tror att med den här EP:n har jag lärt mig mer om vad jag vill med min musik.
Du ger ut din musik som oberoende artist. Hur jobbar du för att nå ut igenom bruset?
Innan tänkte jag nog ”jag ska skicka min musik till alla!”. Nu har jag försökt rikta in mig mer mot de jag tror kommer uppskatta det. För det kommer ju inte alla göra. Så att hitta dem är väl taktiken, men jag vet inte om jag lyckats med det riktigt än, haha.
Vad är det genomgående temat för låtarna på EP:n?
Varje låt på EP:n handlar om något jag jobbigt jag ofta går och grubblar över. Så det har varit blivit ett sätt för mig att få lite distans till mina återkommande ångesttankar.
Men jag tycker det är viktigt kommunicera det komiska i det. För mig hjälper det tankesättet i alla fall, för att få distans till det. Man tänker så konstiga saker. Jag hoppas att de som känner igen sig också kan hjälpas av det.
När släpper du EP:n?
Siktar på slutet på Juni!
Först ut är singeln Feel so much. Berätta lite om låten.
Jag skrev Feel so much efter att jag i vintras sträckkollat Twilight-serien igen för första gången sedan grundskolan, på jakt efter någon slags trygghet tror jag. Det gav mig en så stark känsla av att sakna mina tonår och hur mycket allt bara kändes då, även om det också är väldigt mycket jag absolut inte saknar. När man blivit lite äldre så känns det ibland som att man inte ser saker på samma dramatiska, filmiska sätt. Man kunde ta en bild på en papperskorg i princip, lägga på ett filter, lägga upp det på Tumblr och tycka det var “konst”, hahhah. Det var fint på något sätt, och det är det låten handlar om.
Vad är planen för sommaren? Kommer vi att kunna se din spela någonstans?
Ett releasegig i samband med EP:n blir det absolut någonstans! Inte bestämt exakt var dock, känns lite läskigt, men om man vill ha koll på vart det blir postar jag det nog på Instagram. Det blir skoj, kom!
