På fredag är det äntligen dags för ditt efterlängtade femte studioalbum. Vad kan du berätta om plattan? 

Jag kallar det jag gör för spirituellt disco, där jag kombinerar det spirituella med soulfyllda-texter och musik som ska lyfta upp en. Egentligen föddes hela konceptet kring den här skivan från det långa avbrottet jag hade när jag verkligen fick funderade på vad jag ville göra med livet och vart jag var påväg någonstans. Jag ville finna sätt att växa, då jag boxat in mig i vad jag kunde göra och inte. En hel del frustration mynnade ut i att jag helt enkelt tröttnade på den bilden jag hade av mig själv. Så skivan är i stora drag en tillbakablick till mycket av de tankarna jag hade då, men fortfarande har idag av att hitta någon typ av sanning i mig själv. 

Vad representerar spirituellt disco för dig? 

Jag ville göra musik som jag kände att jag själv blev upplyft av, i mitt fall har det varit mycket frustration och mycket ovetande om vart jag är påväg någonstans. Så jag ville göra låtar som berättar om hela resan från början till slut. Det hade varit lätt att gräver ett djupt hål och sätta mig där (haha). Men vibrationen efter att jag sjungit dessa låtar skulle hela tiden vara högre än den var innan. Det spirituella för mig är även det som ger mening åt vad jag håller på med. Jag har skrivit massa låtar till det här albumet, men många har inte kommit med för att de helt enkelt inte faller in rätt. Det spirituella representerar på så sätt en resa av att hela tiden vrida och vända på saker. 

Jag har förstått det som att din spiritualitet har fått blomma just efter uppehållet. Och att det inte var något som du stod dig lika nära innan? 

Ja, precis. Jag tror någonstans att jag alltid varit spirituell, men att jag inte förstått vad det är. Men då jag är en ganska mottaglig person så har jag kunnat ta emot det väl och inte sett det som något  överkänsligt eller negativt. Jag har istället värderat det som ena tillgång, ju mer man fattar vem man är som människa desto lättare är det att acceptera sin tillvaro och växa. Så efter den insikten har jag valt att sätta mig i situationer och med människor som får mig att må bra. 

Jag skulle nog aldrig mer trycka in mig någonstans i tron om att det är så det borde vara. Med det sagt jag tror att spiritualiteten alltid funnits där, men just efter avbrottet så gav jag det tid och gjorde olika saker för att gräva djupare i den känslan. 

Jag förstår. Men vad är inspirationen bakom albumet och hur tog det form? Vi har sett diverse mood-boards på sociala medier där du verkligen skapat din egen värld. 

Jag är verkligen en sån person som gillar att samla på allt ifrån att bilder, titta på dokumentärer, filmer och inspireras ständigt av omvärlden. Något jag faktiskt ser som en av det viktigaste rollerna för en artist. Vissa saker som går andra omärkt förbi kan vara den pyttelilla saken som är oändligt viktig och säga allt. Jag väldigt länge fast i att se dessa små saker och detaljer, men kunde inte riktigt artikulera vad det var. Andra kreativt lagda individer kunde kanske förstå, men ut gentemot den breda massan blev det uppenbart att jag var tvungen att vara väldigt tydlig med vad det var  jag presenterade. Så en del av att skriva den här skivan har varit att jag velat leka med det visuella väldigt mycket. För att på så sätt skapa någon typ av värld där musiken och det visuella får gå hand i hand. Själv grundkonceptet var faktiskt med från första början när jag släppte min EP Nothing Can Compare 2019. Redan där hade jag börjat samla ihop mycket material, men successivt har det blivit mer och mer tydligt för mig hur omslag och videos ska se ut.

Vad är det som gör att du återvänder till disco-soundet? Vi har ju kunnat höra det hela tiden från dig på men kanske inte så utpräglat som nu. 

Det var nog återigen mycket på grund av avbrottet där jag lärde mig grunderna i produktion. Förr fanns alltid en frustration i att jag var så beroende av andra, speciellt producenter. Ville jag bara göra något så enkelt som en låtskiss behövde jag ringa någon för hjälp. Men när jag sedermera producerade själv var det hela tiden det här soundet jag återkom till. Den andra delen av det var att jag bara skrev och skrev men inte riktigt visste var det skulle landa, jag tyckte aldrig att det fanns en tydlig riktlinje i det. Men ju mer jag höll på formades en helhet jag nu ser tillbaka på och tänker är en självklarhet. Allting har fallit på plats och jag ifrågasätter ingenting alls längre. Sen kan jag känna att disco är den genre som verkligen handlar om frihet och att få uttrycka sig själv samtidigt som man hela tiden ser ljuset i tunneln. 

Nya musiken andas Donna Summer, Diana Ross och Sylvester, skulle du säga de agerat inspiration? 

Dom har verkligen inspirerat mig musikmässigt. Ska man gå till det mer spirituella så har det varit en man som heter Sun Raw. En jazzlegend som arrangerade stora jazzband, han var verkligen någon som skapade en värld och en filosofi. Något jag tagit in i min musik och försökt förstå och förhålla mig till. Dessutom har konstnär vid namn Hilma af Klint agerat stor inspirationskälla. Hennes konst tycker jag är så otroligt mäktig, men den blev ännu starkare när jag började läsa om hur hon jobbade. Det var nämligen Hilma och fyra andra kvinnor som kallade sig för ”de fem”. De träffades regelbundet och gjorde meditationer, och i dessa meditationer fick de visioner som sedan blev konstverk. Allt detta mynnade ut i ett stort uppvaknande där jag tänkte; juste så här kan man också jobba! En annan som varit en stor inspiration är Solange och skivan When I get Home. Första gången jag lyssnade igenom den plattan förstod jag inte riktigt, men sedan gick det ett tag och jag lyssnade igen. Varpå min hjärna höll på att sprängas. Hon om någon har verkligen visuellt och musikaliskt kunnat ha en helhet som jag tycker är så mäktig. Solange var verkligen en sådan artist där jag kände att allting bara föll på plats. 

När vi pratar om inspiration så måste jag fråga om den gula tringel-formade peruken. Hur kom den in i bilden? 

(haha) Jag kan faktiskt gå tillbaka till skisser och se den här trekanten dyka upp överallt, så det var bara en idé som inte ville försvinna ur mitt huvud. Men med just 24 Hours ville jag visuellt markera en ny riktning. Det skulle vara uppenbart för lyssnaren men även mig själv att det var ett nytt kapitel. Jag hade länge sett siluetten framför mig och tänkt att en sådan bild skulle bli ett bra sätt att komma ihåg det visuella. Hade man sett den en gång skulle den inte fall ur minnet vid första taget (haha). Men sen går det uttrycket även väldigt mycket hand i hand med min personlighet för en del av mig är drag. Jag älskar att leka med visuella uttryck och jag tror att varje människa har olika sidor av sig själv. Att sedan få ta fram dem och vrida upp dem är ett så fantastiskt kul sätt att jobba på.

Videon till 24 Hours baser sig på en resa och de olika emotionella stadierna som låten medför, kan du berätta lite om de olika stadierna?

Hela idén med 24 Hours var att jag ville skriva en låt som handlade om ”sliding door-moments”. De kan i sin tur vara både positiva och negativa. Men just 24 Hours kom till efter att jag pratat med en kompis som var i en relation där de inte haft det så bra. Hon gjorde helt enkelt inte slut utan var kvar i det och plötsligt kom en käftsmäll som resulterade i besvikelse och ilska. Jag som stod vid sidan av såg att det var detta som behövdes för att tillslut avsluta relationen. Det här översätts i musikvideon till att jag visar på det faktum att det inte alltid är lätt att ta sig ur svåra situationer. Efteråt verkar allt självklart, men ingen stig är spikrak påväg dit. Som människa går vi igenom olika processer ständigt och det var på något sätt det vi försökte visualisera här. 

Nya låten Here comes the night är en hyllning till alla som längtar efter att släpa taget. En kärleksförklaring till att drömma, till natten och spiritualiteten. Jag hör väldigt mycket ABBA, har gruppen agerat inspiration?

Ja men på något sätt har de blivit en inspiration, de har gjort fantastisk musik. Men det har aldrig varit fokus att gå in i studion och tänka att vi ska göra ABBA. Det har mer handlat om att vi lekt runt med melodier och arbetat med organiska och elektroniska element som satt en speciell stämning. Så det har blivit så lite av sig, absolut inget vi strävade efter. 

Kommer det vara mer låtar som går sound-mässigt åt det hållet på albumet? 

Det kommer vara en avslutningslåt som är sång och piano vilken jag la ut en snutt från på Instagram. Så det är fortsatt ganska blandat organiskt och elektroniskt även på skivan. 

Vad kan du säga om de andra låtarna? 

Hela skivan börjar med ett spår som är instrumentalt och heter Spiritual Awakening. Där har vi ett intro med stråk och det organiska element som jag pratat om. Men jag har även inspirerats så otroligt mycket av klassisk musik och orkestral. Det blir nästan som om himlen möter källaren när man kopplar på det elektroniska. Med det sagt har vi lekt väldigt mycket med just det skira vackra  som möter en vocoder exempelvis. Har man hört musiken som släppts hitintills kommer det gå i samma linje på plattan.  

Vilken var den första låten som var klar till albumet? 

Fingers Crossed var den första och är även med på albumet. Men när vi väl bestämde att vi skulle göra en skiva så skrevs resterande under en period på cirka fem månaders tid.

Du skriver ihop med Vincent och Salem, det har ju bevisat sig som ett bra samarbete. Men har ni alltid samma vision för en låt? 

Det är ganska olika, det är alltid olika hur låtar kommer till. Ibland har jag spelat in förstadiet i bilen på min mobil med någon refräng eller idé. Något som ofta resulterar i att vi brottas med produktionen. I många situationer har vi haft en låt men ingen produktion. Det stöts och blöts mycket men vi är ofta synkade i att veta när något tillslut landat, samtidigt som vi vet när det inte gjort det. Vilket såklart är hela poängen med att jobba ihop, skulle man inte ha den känslan av samspel skulle det blivit svårt. 

Hur mycket är du delaktig i produktionerna?

Går man tillbaka till förra EP:n så är vissa låtar där nästan rakt av mina produktioner där Vargas & Lagola bara broderat vidare lite. På den här skivan har jag för det mesta gjort enkla skisser. Jag ville helt enkelt inte lägga för mycket tid på produktionerna på albumet eftersom det är så tidskrävande. Så framförallt andra än jag som producerat på det här albumet. 

Nu är det ett tag sedan vi fick förra albumet Veritas, hur skulle du säga att ditt sound utvecklats?

För mig så är det både soundet, men även resan där jag har en helt annan syn på det jag gör och hur jag jobbar. Återigen tillbaka till det spirituella där jag hela tiden ställer mig frågan vad som är meningen, varför skriver jag ens en låt? Något jag kanske inte alltid vetat. Men nu är det så mycket enklare när jag bara kan plocka ut vad folk ska få höra och inte. 

När du stod inför valet att komma tillbaka till musiken och artisteriet, kommer du ihåg om det var något avgörande som fick dig att bestämma dig? 

Det var absolut inte från en dag till en annan i mitt fall utan en längre process där jag kände att saker började landa och jag själv visste var jag var påväg. Jag ville aldrig bara släppa något och tänka att vi ser var det tar vägen. Utan mer komma till det stadiet av att jag släpper en låt och vet vad som ska hända sedan. När vi väl bestämde att det var dags att släppa något så var det när jag själv kunde överblicka vad jag ville skapa på sikt. 

Om du tittar tillbaka på ”Release Me Agnes” tills idag, vad är de största skillnaderna från då i början av din karriär till idag? 

Det unika med Release Me var att det var en av de första låtarna jag skrev. Jag kan tycka att det är väldigt fint att den går hand i hand med vad jag gör idag. Det sköna med mitt sound är att det bara fanns där från början och inget jag behövde ”figure out”. Jag känner att jag hade hittat något där som var sant men gick vilse i att jag inte hade någon grund att stå på. Vilket verkligen är grundelementet för kunna utvecklas. Det får inte bara handla om nästa singel. Utan för mig har det varit så viktigt att skapa en värld där jag vet att oavsett vad som händer så känner mig trygg. Men den tryggheten hade jag inte då. 

Du nämner hets om singlar och att tidigare kunna gå vilse. Så när du släpper musik idag är det för din skull helt fristående från krav på streaming och hits? 

Ja, exakt det är vad jag hela tiden strävar efter. Att hela tiden ta tillbaka fokus till varför gör jag det här. Vad är meningen med den här låten? Vad är syftet med skivan och de här låtarna? För man dör inombords om man lägger för mycket fokus på vad andra tycker. Det kommer alltid finnas folk som inte gillar ens musik. Så ju mindre man som artist söker bekräftelse hos andra desto lättare blir det. Samtidigt som det betyder otroligt mycket för mig när fans säger att mina låtar betytt något för dem. I min värld kan en låt många gånger stå för en sak som tolkas helt annorlunda av någon annan. Men det är en annan typ av bekräftelse och handlar mer om hur häftigt det är att musik väcker så mycket tankar och känslor. 

Vad är det bästa med att idag äga hela det artistiska förloppet och ge ut musik på egna villkor? 

För mig handlar det om att allting blir mycket roligare och mer självklart. Får man frågor vet man svaren (haha) eftersom jag suttit och klurat på konceptet bakom. Även om man inte har alla svar så handlar allting om att veta vad meningen med det man gör är. När jag inte vet det blir jag rotlös. 

Vilken är den viktigaste låten för dig på albumet?

Jag älskar alla interludes! Jag har bland annat fått med Sun Raw på ett sådant och även The Soul Has No Gender tycker jag är superviktigt. Jag älskar även XX, men alla låtar är så olika och har så olika mening så det är svårt att ha någon favorit. 

Vad händer härnäst?

Imorgon ska vi ha en liten AW i studion och skåla för att albumet är klart. Sedan så håller vi på att stöta och blöta en musikvideo till Here Comes The Night. Men därefter är det fokus på hela live-scenen och börja spela igen. Där är det bestämt att det ska bli av men inte när och var, så nu funderar jag mer på hur jag vill göra det. Sen även skriva ny musik såklart. 

Turné på gång? 

Ja, absolut det kommer. Men troligtvis nästa år. Förhoppningsvis hinner jag göra någon lite pop-up grej innan året är slut.