Det är nästan fantastiskt att Madonna är 53 år.
Man kan inte tro det när hon skuttar omkring på den otroligt snygga scenen inne på Ullevi.
Man kan heller inte tro att hon nästa år firar 30 år sedan sin debutplatta släpptes.
Så många år, och samtidigt så liten koll på sin publik.
För det är det som är största problemet när hon återvänder till Göteborg tre år senare med en ny turné och ett halvfloppat album i bagaget. Hur mycket hon än försöker hänga med i dagens musik, så har 90% av hennes publik som älskade henne under 80-talet slutat att hänga med musiktrenderna för 20 år sedan. De lyssnar på det se blir serverade.
Så när Madonna kämpar med sina nya låtar – och låter publiken sjunga allsång till Turn up the radio som ingen hört, eller gör hopplösa musikal-valsversioner av sina gamla hits (som i detta fall en slakt av Like a virgin ) så tänder hon publiken till en nära på originalversion av Vogue samt får den i extas till Like a prayer .
Hade hon bara fattat att de flesta som är inne på Ullevi vill uppleva Madonna så som de minns henne och inte så som hon själv vill vara, så hade hon haft fem stjärnor i vartenda tidning i dag.
Nu blir det bara miss på mål i låtval som väger över på för tok mycket nytt.
Hela konserten drar igång med någon form av kyrkonummer som liknar en Enigma -video, på en scen som kan vara bland det mer läckra jag sett, där allt förvandlas med hjälp av skärmar och kuber som hissas upp och ner.
Det är lite som att hon vill ta tillbaka sin kritiska syn på kyrkan som Lady GaGa snodde från henne. Hon gör det med råge och visst det är lite coolt när hon i nästa akt blandar in Born this way i Express your self som framförs med cheerleader- / superwoman-kläder. Här är hon som roligast och för en stund skulle man kunna tro att Madonna har samma självdistans som Kylie Minouge . Tyvärr har hon ju inte det, utan nästa stund kör de Open your heart med sömnigt afrikanskt trumkomp. Något som säkert går hem i USA, men här i Sverige är det så löjligt tråkigt att man inte riktigt vet i vilken ställning man ska skruva sig i sätet.
Fördelen med denna typ av shower är i alla fall att det aldrig blir tyst – även om ljudnivån är löjligt låg (men det är knappast Madonnas fel). Det händer hela tiden något på scenen och när damen byter scenkläder spelas en av hennes låtar upp samtidigt som dansare får en chans att visa upp sig.
Så koreografi och scenografi är största behållningen för kvällen. Om någon bara kunde få damen att fatta att vi vill ha roligare musikval och arrangemang också hade hon gjort detta med hedern i behåll.
40%