Olly Alexander blickar tillbaka på ett glittrande 80-tal och det känns som hans nya album är som klippt och skuren för hans egna karaktär Ritchie i serien It’s a Sin. Polari är enligt mig ett underhållande album, som lika mycket blickar bakåt som håller sig i nuet.
Efter den totala floppen i Eurovision Song Contest i Maj, där Olly Alexander fick noll poäng från publiken, kändes det nästan omöjligt för artisten att resa sig upp med sitt soloprojekt som distanserat sig från den forna gruppen Years & Years och nu skulle vara Olly på egna ben.
Själv älskade jag Dizzy och den snygga flörten med It’s a sin av Pet Shop Boys som arrangemanget och produktionen gav oss. Det var härligt retropop som i min bok kändes som en frisk fläkt i Eurovision. Men en bra låt och ett överarbetat nummer är i och för sig två olika saker och i backspegeln förstår jag väl ändå varför Olly floppade. Men han borde i och för sig inte floppa så hårt.
Nu är det i alla fall dags för den forna Years & Years-medlemmen att släppa sitt debutalbum som soloartist. På Polari är den 80-talsdoftande produktionen från Dizzy är kvar. Allt badar i synthar och produktionen är enligt mig väldigt skön och man hittar referenser till olika låtar från just 80-talet. (Svårt att inte tänka A little respect när man hör Make me a man tillexempel). Det är som albumet är skapat av och för karaktären Ritchie i serien It’s a Sin som Olly spelade huvudrollen i. Det är oftast dansant och vi hör definitivt både nickningar till tidigare nämnda Pet Shop Boys och Erasure som båda känns som tydliga referenser på denna hi-nrg-doftande platta.
Att Olly sedan gått all in och jobbat med änglatemat och homosexualitet i videorna som oftast kretar kring sångaren med minst en hunkig man, ger i alla fall enligt mig en snygg heltet till både album och det visuella.
Man skulle kunna säga att Dizzy satte grunden till hela Polari-projektet, både i känsla och det visuella.
För mig som älskar både produktionen och retrostilen så är det helt min påse. Det är inte albumets om badar i hits, men det gjorde i ärlighetens namn inte Years & Years-album heller. Men det mesta är bra eller bättre. När jag gick igenom låtarna är det mestadels treor och fyror, så överlagt ett stabilt album.
Med albumet får vi en lättsam och en rolig flört med en tid som inte längre finns. Tillsammans med producenten Danny L Harle tycker jag allt att Olly med Polari skapat en skön och synthig verklighetsflykt som jag gärna tar om och om igen.
För att inte missa några inlägg i bloggen kan du spara ner Popmuzik som en app i din mobil. Bara klicka på delningsknappen i din webbläsare om du har iPhone eller på de tre mer-prickarna till höger om adressfältet i din Android-mobil och välj ”Lägg till på hemskärmen”. Via appen kan du lätt komma åt bloggen samt att du även kan aktivera notiser. På det viset kommer du alltid att ha ny musikinspiration nära till hands.
