Den 19-årige popartisten Marcus Laurila från Bomhus, Gävle är här tillbaka med ny musik. Singeln heter Fram och tillbaka och fångar känslan av att vara sitta fast i gamla mönster och inte kunna bryta sig loss. Där sångaren är rädd för att bli den där personen som bli fast hemma och inte kommer någon vart. För även om man vill framåt kan det vara bekvämt att vara där man är också. Dilemma, typ.

Låten är härligt medryckande med ett skönt driv, som har den där klistrande sjunga-med-refrängen. Kul låt som jag tänker mig kommer funka riktigt bra live tillsammans med en öl och goda vänner.

Marcus själv kombinerar just nu artisteriet med att göra lumpen i Skövde där han kommer vara i femton månader.

Jag ställde några frågor till Marcus om lumpen och artisteriet som du kan läsa i denna intervju nedanför fotot.
Om du uppskattar alla intervjuer som läggs upp i bloggen och tycker Sverige behöver en bred musikblogg som ger dig nya musiktips varje dag, så får du gärna stötta bloggen som Popmuzik Liker för 12 kr i månaden eller Popmuzik Lover för 32 kr i månanden på Patreon. Ditt bidrag hjälper verkligen till att driva bloggen vidare, så har du möjligheterna att stötta är det en fin insats så fler artister som Marcus och andra talanger har en plattform att synas på.

Låt oss börja med lumpen. Vad ligger du inne i lumpen som och hur har GMU varit?

Ligger inne i Skövde på Skaraborgs regemente sedan början av mars och GMU har varit både upp och ner. Man har lärt sig så ofantligt mycket om sig själv genom alla tuffa utmaningar och med det har även bra låtar skrivits på mitt lilla anteckningsblock ute i skogen.

Har lumpen varit som du hade förväntat dig eller är det saker som varit mer eller mindre positiva i din upplevelse än så länge?

Det har inte alls varit som jag förväntat mig. Det var mycket mer som jag inte visste, som jag trodde att jag hade koll på. Nu har jag mer koll.

Du rekommenderar folk att träna ordentligt inför lumpen. Vad tränar du själv och hur ofta tränade du inför grundutbildningen?

Jag har alltid gymmat fyra dagar i veckan, styrketräning och utöver det har jag alltid gillat att jogga och cykla runt. Inför lumpen marschade jag extra mycket med fullpackad rygga.
Men jag kände mig ändå inte riktigt förberedd (man kan inte förbereda sig på sömnbristen som är i början)

Hur är det att kombinera lumpen med musiken än så länge?

Jag skriver lite texter i mitt lilla block även när vi är ute i fält, men själva musikbiten har jag fått jobba med på permissionerna. Och det har ju blivit mindre frekventa släpp än tidigare men mer känslor eftersom jag känner att jag utvecklats så mycket under tiden i lumpen.

Vilka artister har inspirerat dig mycket genom åren?

KSMB, unga Magnus Uggla, Ebba Grön, Gyllene Tider, Elvis Presley är bara några få av artisterna (lokala Kadesch Kadeng får man inte glömma heller).

Nämn tre låtar som går varma just nu i dina hörlurar, gärna med motivering.

Sex noll två med KSMB är en bra låt som jag länge i mitt liv lyssnat på för att ta mig genom tuffa perioder (gäller hela plattan den är på). Jag har köpt vinylskivan och tatuerat in sex noll två på min arm så att jag kan ”höra” den även när lurarna inte är med.
Take good care of my baby med Bobby Vee – jag gillar soundet från 60-talet och den melankoliska känslan kan vara trevlig att ha i hörlurarna ibland.
Airport av The Motors – lite konstigt skäl till denna, när vi hade den värsta träningen en snötäckt utevecka i mars kom den låten från ingenstans i mitt huvud, som jag inte hört på 10 år, men nu går den varmt igen.

Hur kom musik in i ditt liv och vad fick dig att ge ut egen musik?

När jag var liten bilade vi alltid till min mormor och morfar några gånger per år. Bilresan tog sju timmar och det blev mycket musik som mina föräldrar indoktrinerade oss barn med.

Min egen musik: Jag har testat att skriva låtar i några år men har aldrig trott att jag kunde det. När jag tog studenten, tog jag ett halvt om halvt sabbatsår fram till lumpen och då hade jag tid att prova på riktigt. En dag så tänkte jag ”fuck it, nu ser vi vad som händer” och så spelade jag in och släppte Billåtar.

Vilken var den första låt du kände dig nöjd med och vad var det för någon låt?

Hennes händer som jag släppte i november förra året. Det är en glad popsång men den handlar om att se tillbaka och sakna en kärlek som är över sedan länge och undra vad som kunde egentligen blivit av den.

Vad inspirerar dig att skriva en låt och hur ofta försöker du skriva nya låtar?

Händelser och känslor runt om kring mig. Jag har alltid några låtar på gång men det är inte alltid att de blir något.

Du berättar att nya singeln handlar om att bli den där personen som fastnar hemma och inte kommer någon vart. På vilket sätt är du rädd att du skulle kunna bli den personen?

Många känner så när man fyller 20, det är då man ska göra sina val, vad som bestämmer resten av ens liv. Och man ser folk runt omkring sig som verkat ”fastna” och då blir man rädd att man själv tappar initiativ och ”go” för att gå framåt.

Hur arbetade du fram låten och hade du någon tanke på hur låten skulle låta som redan från början?

Refrängen poppade upp i huvudet för länge sedan, men inte förrän nu blev det till en hel låt. Jag ville ha ett 80-tals sound byggde upp det kring sånt jag själv gillar. Låtens namn kom direkt fram när jag började skriva texten.

Du är 19 år nu, var hoppas du att du är i livet och musiken om säg fem år?

Pluggar eller är klar ingenjör inom något kul, eller musicerar på heltid. Drömmen är att kunna syssla med musik på heltid men det är inte helt fel med en ingenjörsutbildning heller.

Har du några andra intressen och passioner vid sidan av musiken?

Träna o hänga med kompisar. Gillar att resa mer än jag gör det.