Malin Christin är ett nytt tillskott på den svenska pop-himlen. Med sin självklara stämma debuterade hon förra året tillsammans med Myra Granberg genom låten Salt i såren. Nu tillbaka med sin allra första EP har artisten hittat hem i ett sound som kombinerar svensk pop med alternativ R&B. Helt i min smak! Produktionerna håller internationell klass och stämmorna är i paritet med många soul-drottningar. Kort och koncist presenterar artisten fem spår som verkligen ramar in hennes ljudbild och presenterar oss för vem Malin Christin är. Strax innan släppet ringde vi upp artisten och pratade om nya EP:n, tiden innan soloprojektet och drömmar inför framtiden.  

Hej, från ett regnigt Göteborg!

Hej, ja så är det ju ofta där. Jag är själv från trakterna närmare bestämt Borås. En av låtarna på kommande EP:n handlar faktiskt Borås och heter Det regnar i Stockholm. Vilket är direkt talande till min barndom och att jag blir påmind om mitt hem på ett fint sätt genom regn (haha). Jag blir liksom lite lugnare då.

Vi kom direkt in på EP:n så vi försätter på det spåret. Vad kan du berätta om den? 

EP:n är fem spår, tre som redan är släppta och två nya som kommer släppas. De heter Det regnar i Stockholm, vilket är en väldigt personlig piano-ballad skriven tillsammans med en fantastisk pianist som heter Teodor Wolgers. Sedan är det även en låt som heter Kär i kärleken, som är en väldigt popig anthem-dänga som blir singelspåret och namnet för hela EP:n. Ett passande namn, eftersom den handlar lite om att vara kär i bilden av någonting man målat upp i sig själv. Exempelvis Basic, en annan låt på EP:n, handlar om att jaga drömmar, vilket också är något som man gärna målar upp i sig själv. Även Lika barn leka bäst knyter an till det och handlar om ett förhållande som är halvdant men man håller ändå kvar vid det.

Skulle man kunna utläsa ett tema om lite brusten kärlek här och var?

Nja, jag vet inte. Egentligen skulle jag nog säga att Lika barn leka bäst är på temat brusten kärlek. Alla låtar har sin egen historia, så det är inte så att allting handlar om samma grej. Som sagt Det regnar i Stockholm handlar om min hemlängtan och kärlek till Borås. Kär i kärleken kanske i och för sig är lite brusten kärlek, det är ändå en kärleksgrej man ifrågasätter. Men jag skulle nog säga att det är väldigt olika stories i låtarna. 

Då är jag med. Har arbetet med EP:n pågått länge?

Ja, det har det. Första låtarna skrev jag för två år sedan ungefär. Men jag skriver ju väldigt mycket låtar och är i studios hela tiden. Sen är det vissa grejer man känner på en gång att man vill släppa och vissa som får komma längre fram. Men absolut det har varit en lång process.

Vad skulle du säga att EP:n betyder för dig?

Den betyder väldigt mycket! Jag tycker att det känns på ett annat sätt att få släppa ett slags paket där det är tydligt att ”det här är jag” än att släppa massa singlar. Nu blir det lite mer på riktigt och jag hoppas folk får en annan känsla för vem jag är som artist. Så det känns jättekul och jag är riktigt taggad på att få släppa den här EP:n.

Hur skulle du beskriva att soundet är?

Det är väldigt pop-igt och svensk pop. Men om man jämför med andra som skriver svensk pop så är vissa saker mer keys-baserade och mindre band-artad organisk pop. En gnutta mer R&B-influerat skulle jag ändå säga. Sen är det inte renodlad R&B, men om jag ska jämföra så är det där det skiljer sig. Även sättet jag sjunger på, samt att det är väldigt personliga och ärliga texter.

Hur kom det sig att du förde samman R&B och pop på svenska då?

Jag har lyssnat väldigt mycket på R&B när jag var yngre. Särskilt pop-ig R&B och Alicia Keys vilket jag verkligen diggar. Men sen är jag samtidigt väldigt mycket för pop-soundet. I Sverige har väldigt många en stark pop-gen och melodierna man skriver blir automatiskt ganska pop-vänliga. Så det har helt enkelt bara fallit sig naturligt att jag tagit från en ljudvärld som jag tycker är nice. Men ändå gjort det på ett pop-orienterat sätt och svenskt.

Som jag förstått det så är det inte bara svensk musik du skriver. Utan du har även skrivit mycket åt andra. Berätta om det.

Precis, jag blev faktiskt signad som låtskrivare först. Där har jag bland annat skrivit till Korea, Asien och Japan. Jag hade även med låten Je Me Casse i Eurovision i år som kom sjua och har gjort en hel del olika grejer som varit väldigt lärorika. Men då har det bara varit på engelska jag skrivit på. Skillnaden när jag skriver till mig själv är att jag kan vara lite fokuserad på hur jag mår och vad som intresserar mig. På så sätt kan jag få fram min berättelse på ett annat sätt än när jag skriver till andra. Något som är väldigt skönt, för då kan jag också ventilera mitt egna i musiken.

Jag förstår, men vad var det som gjorde att du tog steget att bli artist tillslut?

Det beror helt enkelt på att jag tycker om att sjunga också. Jag tycker egentligen lika mycket om att sjunga som jag tycker om att skriva. Så att stå på scen och sjunga mina egna låtar har alltid varit något jag velat göra. Då blev det ganska naturligt att jag efter ett tag började skriva till mig själv. När sången och låtskrivandet väger ungefär 50/50 känns det väldigt tråkigt att bara kunna göra en grej.

Men hur var det när du en gång blev signad som låtskrivare då? Kändes det tråkigt att det var ett låtskrivaravtal?

Nja, jag är väldigt tacksam att jag började som låtskrivare för det har gjort att jag hittat mitt uttryck på ett helt annat sätt. Just på grund av att jag har gjort de åren när man sitter i studio väldigt mycket med andra låtskrivare. Jag har liksom som rutin att gå till studios och skriva. Hade jag gått en annan väg hade jag nog behövt hamna här ändå. Så jag tycker att det varit väldigt lärorikt och jag känner att det är rätt väg för mig nu när jag tittar tillbaka.

Försåtligt. Men till skillnad från när du skriver till andra, var hämtar du inspirationen när du skriver till dig själv?

Eftersom jag känner så starkt för att skriva musik så är jag väldigt öppen hela tiden. Jag är liksom van vid att aldrig lägga locket på utan alltid ställa mig frågan hur jag mår. Med andra ord finns det alltid saker att skriva om när jag bara öppnar upp. Så för mig handlar skrivandet om att vara väldigt inkännande om vem jag är och hur livet känns och sen överföra det i musiken.

Så vad skulle du säga att Malin Christin står för som artist nu när du väl tagit steget ut? 

Något som jag tycker är väldigt befriande med musik är att man inte behöver vara artig, utan man kan vara helt ärlig, fri från filter och ”tell it like it is”. Vilket jag tycker är så härligt, för i vanliga konversationer med folk så kan man inte alltid vara det. Så jag hoppas att lyssnarna ska känna igen sig i min musik. När de hör mina låtar ska det vara som att jag sätter ord på sådant de inte kunnat uttrycka innan.  

Riktigt bra svar. Om vi nu byter fokus och tittar på åren innan du var låtskrivare. Vad har du för anknytning till musik?

Jag har sjungit och skrivit låtar sedan jag var jätteliten och när jag var barn var jag med i en hel del talangtävlingar. Så jag har hela tiden hållit igång, min syster är även hon artist. Där vi båda vuxit upp med musik runtomkring oss.

Vad heter din syster som artist?

Wiktoria.

Jaha, inga Melodifestivalen-planer för dig i sikte?

Svår fråga, jag har inte riktigt satsat på det forumet. Utan jag har valt att försöka skapa mitt namn. Men samtidigt är Melodifestivalen ett så stort fönster, så jag ska inte säga något om vad framtiden håller. Inget jag klivit in i än dock.

Men du har ändå varit lite inne i den världen i och med låten i Eurovision och Je me casse?

Absolut, men det var nog mer att jag hela tiden skriver låtar och så hamnar vissa på ställen man kanske inte trodde från början. Men det var skitballt att den kom med och det gick så bra för den i tävlingen. Vilket var över förväntan.

Hur kom den låten till?

Ja, det var på ett songwriting-camp. Det var jag och två producenter som aldrig hade jobbat ihop tidigare. Vi hade faktiskt i åtanke en röst som Destinys, som var stor, med mycket power men ändå lekfull och pop-ig. Det är så märkligt för vi visste inte ens att Destiny fanns då, men sen när hon hörde låten så var det som att vi hade skrivit den till henne personligen. Det blev liksom som handen i handsken på en gång där.

Har det öppnat dörrar för dig som låtskrivare att få med en låt i ett så stort forum?

Ja, alltså lite kanske. Jag var med på ett songwriting camp för tre veckor sedan med massa duktigt folk. Men annars så tycker jag att de flesta känner varandra i branschen. Folk bryr sig absolut om meriter, men om man jobbar bra ihop med någon så tänker inte producenter och andra låtskrivare så mycket på om man fått ut en viss låt. Snarare att man bryr sig om processen i studion. Men lite har det säkert hjälpt.

Vad är planen nu framöver då? Filar du på nytt.

Absolut nu sitter jag i studion med lite olika producenter och skriver massa nya låtar för framöver. Men det har varit mest fokus på EP:n. Sen kommer jag gå in mer i studion efter det.

Några kul framträdanden i närtid?

Ja lite smått börjar rulla in! I somras hade jag många vilket var superkul. Ett av många var på Fåfängan tillsammans med Myra Granberg och Hemliga Klubben. Jag vet även att det håller på att bokas en hel del nu. Så mitt bokningsbolag håller på för fullt, lär bli massa fett! Sen kommer jag ha en releasefest i samband med att EP:n släpps. 

Var det kul att möta publiken i somras?

Ja! Det gör så mycket att vara på scenen. Alla artister kanske inte tycker om att köra live, men för mig är det så stor del och man märker direkt att folk hajar till och kanske lyssnar lite mer. Det är lättare att nå ut när man får framträda på scen, så kul att få sjunga låtarna live! Det är verkligen en helt annan grej än när man sitter i studion och skapar dem, som att gå från super-introvert till extrovert.

Det kanske är det som är lite kul i artisteriet också, att just få vara två personer?

Absolut, härligt men också lite konstigt att gå från att se ut som skit och bara skriva musik. Till att gå på scen och det är en helt annan grej.

Några spännande samarbeten framöver?

Det är några grejer på gång, men jag kan inte säga något om det. Speciellt en grej tror jag kan bli väldigt nice, men vi får så.

Vad är planen på sikt? Album, turné?

Självklart vill jag båda. Men första steget är debut-EP:n, vilket är ett stort steg i sig. Men såklart ett album, för där kan man få plats med lite fler låtar och allt behöver inte vara hit-känsla.

Vad har du för bästa tips till andra musiker som vill lyckas med sin musik?

Jag tycker att det finns så mycket tips, men en grej jag verkligen tycker är att man ska ha tydliga berättelser. Vilket alla människor har, men inte riktigt vågar gräva tillräckligt djupt för att dela med sig av. Jag tror att oavsett vad man varit med i som Idol eller Talang så vill man veta vem personen är. Därför är det så viktigt att vara öppen för sig själv och sina känslor. Skriva ner tankar och funderingar i mobilen gör jag jämt. Det märks när man släpper grejer om det är personliga.

Bra tips! Du är ju från Brämhult ursprungligen, så jag måste fråga vilken den bästa smaken från Brämhults juicer är? 

Men alltså okej! (haha). Jag tyckte det smakade så mycket bättre innan det såldes. Det ska tilläggas att jag växte upp jättenära juicen, alltså verkligen typ andra sidan gatan eller skogen. Men det är svårt med en favorit, men jag har för mig att jordgubbe och lime var en stark favorit.

Men då har du ganska stark förankring till Brämhult då?

Verkligen! Det är min barndom, sen är den fortfarande bra. Men det kändes finare när den var lokal och var det Brämhult jag känner igen. Men jag tycker verkligen att det är en av de bästa juicerna fortfarande och inte för att jag är nostalgisk eller partisk.

Härligt då har vi en vinnare. Något vi som lyssnare ska tänka på när vi lyssnar på EP:n, röd tråd eller liknande?

Alla låtar är väldigt olika stories, så mer lyssna och se om det är något man själv fastnar för. Så ta bara en rejäl lyssning och skärma av lite. Allting är så snabbt idag med musiken.

Jag håller med, det handlar väldigt mycket om singlar.

Exakt, mycket går ut på att jaga nästa hit och det blir en stress i det där ibland.

Når den stressen dig någon gång?

Ja, det gör den. Musikbranschen är ändå ganska stressig att vara i. Man vet inte hur nästa steg kommer se ut någonsin. Så man jobbar hela tiden mot att vara sitt bästa jag. Men just att vara stressad över att skapa hits var något jag pratade med Myra Granberg om rätt nyligen. Men hennes svar var att det enda man kan göra är att skriva. Vilket jag verkligen tagit till mig! För det enda jag kan göra är att vara kreativ och skriva musik, vissa grejer flyger och andra inte. Så min filosofi är att inte sätta för mycket press på mig själv.

Väldigt bra note att sluta på stort lycka till med EP:n och tack för den här pratstunden.