Henrik Heselius är en skådespelare och musiker från Helsingfors. Musiken har varit en central roll i Henrik uppväxt och liv och han har bland annat varit med i band som Crystal Clears, Valhe, The Wha’s och The Nancy Wha. Nu är det dags för Henrik att släppa sin debut som soloartist. Först ut är den lågmälda dubbla a-sidan Inlindad / Cirklar som framförs på världens finaste dialekt; finlandssvenska.

Jag bad Henrik svara på en knippe frågor för att ge oss en bättre bild av honom själv och hans musik.

-Hej Henrik. Berätta lite kort om dig själv. 

Musikant, scenkonstnär och pappa! Som scenkonstnär har ljud och musik för mig alltid varit lika viktiga uttryck som det fysiska och det verbala, och inom scenkonsten har jag jobbat för att flera olika konstarter kan vara helt likvärdiga i ett och samma projekt. Med en bakgrund som började inom den fysiska teatern är det lika naturligt att förlänga ens uttryck oberoende av om det är genom musik, film eller teater. För mig är ämnet eller temat det viktiga, formen kommer sedan av sig själv.

Men musik har nog alltid varit den mest naturliga konstarten för mig. Har spelat i olika konstellationer mer eller mindre så länge jag kommer ihåg. 

Vackrast i mitt liv nu: min son, 4 år gammal. Han är min sol. Och att få spela tillsammans med honom, se hur han sjunger, dansar och koncentrerat spelar de för honom viktigaste trumslagen, och hur han hittar sina egna grejer och sina egna sätt att uttrycka sig på.

-Som skådespelare, vilken har varit den roll du uppskattat mest att porträttera på scenen under din karriär. 

För mig har alltid föreställningen/projektet, och orsaken till varför just den föreställningen är viktig just då, varit viktigare än min roll som skådespelare. Man kan säga att skådespelaren för mig är ett av alla verktygen för att göra en bra föreställning eller en bra film, jag koncentrerar mig på helheten. 

Ifall jag skulle måsta välja en roll så kanske det blir min roll i föreställningen Bunden, av Tomas Jansson, på Svenska Teatern i Helsingfors. Den kändes verkligen viktig och aktuell i och med att den tog upp problematiken och svårigheten i att som ung människa på villovägar i livet få den vård en skulle behöva.

-Vilka utmaningar har detta år med Covid givit dig som både skådespelare och musiker?

I början var jag faktiskt i stort behov av en ordentlig paus, efter åratal av dubbla, tredubbla, fyrdubbla jobb samtidigt (i alldeles för många år). Sedan då allt förlängdes och förlängdes gång på gång, och projekt sköts upp eller avbokades mer och mer, och alla scener förblev stängda, blev det mer utmanande. Hela kulturbranschen, och framför allt frilansare, har blivit totalt lämnade i blåsten här i Finland. Kulturfolk har varit artiga och “försökt förstå” det otroligt svåra läget, men samtidigt glömt att hålla talan för sin egen del. (Det har inte hjälpt att vi inte riktigt haft någon kulturminister under denna tid..) 

-Vad för musiker eller låtar har inspirerat dig själv extra mycket som artist?

Lou Reed kommer först i tankarna. Jag uppskattar hans kontraster och banbrytande strävan till att skapa på skapandets egna villkor. 

-Du är nu aktuell med den dubbla a-sidan Inlindad / Cirklar – berätta lite om låtarna. 

Det var med Inlindad och Cirklar som jag kände att alla bitar föll på sin plats stilmässigt. De var båda låtar som mer eller mindre skrev sig själva och gav inspiration att fortsätta. Musik är annars för mig ett möte med andra och något som möjliggör en kontrast där du samtidigt kan befinna dig både i det egna inre och det gemensamma yttre parallellt. Men jag tror att jag behövde ta itu med dessa ensam, för jag knyter ihop många personliga cirklar, både lyrik- och musikmässigt.

-Vad fick dig att släppa dem som just en dubbelsingel? 

Låtarna hänger ihop både temamässigt och tidsmässigt. Jag gjorde dem med bara någon dags mellanrum så det känns naturligt att ge ut dem samtidigt, tillsammans. 

-Jag har varit i Helsingfors två gånger och blivit lika förälskad i staden bägge gånger. Om man bortser från typiska turistställen som stenkyrkan, Fazer-fiket och Sveaborg. Vad ska man inte missa när man besöker din vackra stad som kanske inte är lika självklara? 

Alla ställen jag kommer att tänka på nu är naturrelaterade. Helsingfors har både vacker skärgård med en massa små öar varav man kan åka till förvånansvärt många med stadens färjor och förstås centralparken med vacker skog. Och Noux nationalpark är på 20 minuters avstånd med buss. 

-Vad ser du fram emot nu till sommaren och närmast i hösten?

Bygga bastu och spela in/ge ut fler låtar. Det blir nog en ep eller en skiva på hösten! Börjar ha en bra mängd demos på nya låtar så skall göra dem klart.