Väntan är över, den nu mera Göteborgs-bofasta Edvin Linderoth släpper sin debut-EP Tjejer och bilar. Här bjuds vi på elektronisk inde-pop som bär på en klar kommersiell nerv. Temat är rätt och slätt tjejer och bilar, en otroligt charmig och faktiskt ganska klipsk titel. För låtarna handlar helt enkelt om just förhållanden och en otrolig saknad efter sin Volvo 850. Som helheten håller samlingen låtar definitivt ihop, förkärleken till syntar, arpeggiatorer och Edvins röst är de element som fogar allt samman.
Inledningsvis börjar EP:n relativt stillsamt med den insiktsfulla låten Fri. Låten problematiserar någonstans kärnan i musikskapande och viljan att lyckas med drömmen. Om svårigheten att konkritisera det abstrakta och oklara som ”att lyckas med musik” innebär. Därefter skruvar artisten dock upp tempot ordentligt med den smått galna debutsingeln WOW. Här visar Edvin definitivt prov på sin låtskrivartalang med både rent underhållande, men också smart konstruerad text. Mittenspåret på EP:n är en tre minuter lång kärleksförklaring till sin gamla Volvo. Jag ska ärligt erkänna att jag efter första lyssningen trodde den handlade om kärleken till ett ex. Men att det var till ett materiellt ting gav låten ytterligare en nivå och definitivt ännu mer uppfinningsrikt. Spår fyra på EP:n är det enda gästspelet, men det är inte vilken gäst som helst utan Den Svenska Björnstammens Åke Olofsson på den lysande pop-dängan Rasa våran värld. Om vi ska prata kommersiell gångbarhet så är det nog denna låt som jag tror har störst chans att bli en hit. Refrängen är slagkraftig och omedelbar, mixen sitter precis där den ska och vid sista refrängen lovar jag att ni kommer vara hooked. Avslutningsvis stänger Edvin EP:n med Sista gången, i mitt tycke den låten som står ut mest bland spåren. Och med står ut menar jag bara i positiv bemärkelse. Låten är layed-back med en otroligt cool top-line som gränsar till prat-sång. Det här är det enda spåret där storartade synt-arrangemang byts ut mot mer organisk renodlad produktion och atmosfärisk sång. Om någonstans är det just på denna låt som det känns som att vi kommer Edvin allra närmast. Det är vackert melankoliskt och renodlad indie i sin allra bästa form.
Sammantaget ger Edvin Linedroth oss en stark start på sitt soloprojekt. Det ska bli spännande att följa nästkommande singlar och hur artisten fortsätter att utkristallisera sitt sound och artisteri. Höjdpunkterna för mig är öppningslåten Fri och slutlåten Sista gången. Det känns som Linderoth är mest träffsäker i det avskalade och nära.
