Dagens största ilandsproblem för oss som älskar underhållning måste vara att veta vad man ska konsumera när man är sugen på att konsumera något.
För oss musikälskare har spellistor och artist-stationer i Spotify och Apple Music löst en del av problemet. Gillar man musik men inte är tillräckligt aktiv med att leta upp låtar på egen hand är detta guld. Klicka på en spellista med ny popmusik och helt plötsligt har man 3 timmar med nya låtar att plöja igenom. Enkelt.
Då är det lite värre med film och TV.
Alldeles för ofta har man (jag) suttit och scrollat igenom titlar i Netflix och på SVT Play utan att veta vad jag vill se, eller ens hittat något jag vill se. På något sätt ska titeln, omslaget, presentationen och eventuellt betyg från andra tittare guida mig i mitt val, och ofta klickar jag inte på en okänd film eller program för jag vill inte spendera 120 minuter med något jag kanske inte kommer att gilla. Sedan är det allt för svårt eller närmare omöjligt, att hitta en film som inte tar halva natten. Är klockan 21 en veckodag så kanske man bara vill se något som max är 90 minuter. Men att hitta den nålen i Netflix-höstacken som både verkar intressant, fått bra betyg OCH är lagom lång är lögn i helvete.
Samtidigt är det en ganska dum inställning att inte bara våga klicka på något vad-som-helst, för man går absolut miste om många guldkorn igenom att inte klicka play på något okänt. Tillslut väljer man att se om den där 80-tals komedin som man vet var rolig då. Den är ju i alla fall 85 minuter kort.
Det är här som Netflix och speciellt SVT Play skulle kunna skapa magi för oss tittare.
Förr – innan streaming-reolutionen som gjort att vi inte längre ser linjär TV utan när vi kan, vill och har tid – så fick vi se det som visades på TV. På något sätt var det lättare då. Man satte sig vid TVn och ganska ofta fastnade man framför det som visades. En komediserie, eller en spännande dokumentär om djuren i Alaska eller kanske ett debattprogram.
Inte för att jag på något sätt tycker att Netflix och SVT Play ska börja med någon form av tablå-TV. Den tiden är förbi. Men likt spellistorna borde tjänsterna välja åt oss.
Låt oss kalla det för streamroulette.
Du klickar på en ikon som slumpar och startar ett program åt dig. Helt plötsligt ser du ett fint och välspelat drama som du aldrig trodde du skulle se. En dokumentär om trafficking. En science-fiction komedi som du faktiskt tycker är rolig. Eller varför inte en animerad film.
Netflix borde kunna välja film utefter det man sett tidigare på tjänsten så där borde det inte vara så svårt. SVT skulle kunna skapa en inloggning där man kan skriva in vilken typ av program och serier man generellt sett gillar, eller så kan de använda sig av kriterier som man klickar i innan man blandar fram ett program: längd, genre, ”i stil med”, om det ska vara nytt eller gammalt.
Det som hade kryddat lite extra var att man måste se minst 15 minuter på programmet eller filmen innan man får stänga av.
För mig hade det varit perfekt klockan 21 om jag bara vill ha något vad-som-helst innan läggdags. Ge mig något som är max 90 minuter, och helt plötsligt börjar just något som håller tidsramen, och som kanske till och med är riktigt bra.
Jag tror många hade uppskattat möjligheterna med streamroulette. Att slippa behöva välja, och bara få saker serverat. Klicka på en knapp och något startar.
Har man för många val blir det istället svårt och tråkigt åt andra hållet. Då är den där spellistan i Spotify grym som bara slumpar fram låtar. Samma revolution borde göras även för streamingtjänsterna, där vi veliga konsumenter bara behöver klicka på en knapp och få saker serverat. För har vi väl börjat se på något så stannar vi troligen kvar. Det svåra är helt enkelt att klicka igång programmet.
