Jag fick ett tips av Henrik Skanfors i Rainmode om att lyssna på singeln Luftslott med Stina Rebelius som han producerat. Det var något med låten som fick mig att omedelbart fastna. Den kändes så vackert utlämnande och naken, samtidigt som den har en stark refräng som skjuter takt in i hjärtat.
Luftslott skrev Stina när en kompis till henne blivit svårt sjuk och hon började tänka på livet och valen hon gjort. Hur lätt det är att fastna i sin egna lilla bubbla och inte följa sitt hjärta.
”Jag började prata med folk runtomkring mig och insåg att det var många som var olyckliga med kärleken, med jobbet eller vad som helst. Det är inte förrän man tar det där svåra beslutet som man kan se tillbaka på sig själv och förstå hur man haft det.”
Stina kommer från Mellerud i Dalsland.
Det var hennes karriär som modell som först tog henne till Stockholm. Men när kraven på en strikt kost och vikt gjorde att hon blev sjuk, kände hon att det inte var värt det.
Så när hon var 20 år flyttade hon istället med sin nyfunna kärlek Björn ner till Göteborg.
”Det sket sig med Björn efter ett år, men då hade jag redan fastnat för Göteborg. Jag trivs väldigt bra här. Jag gillar att det är småstadskänsla fast ändå en storstad. Man kan känna igen folk men ändå vara lite för sig själv.”
Just nu jobbar Stina som make-up artist och har ett blomstrande företag med en hel del jobb inom Västra Götalandsregionen.
Jag träffar Stina på Biscotti i Majorna. Ett litet och mysigt fik utmed Allmänna Vägen. I och med att vi ändå bor i samma stad kändes det naturligt att faktiskt ses och prata lite om hennes debutsingel, samt om vem hon är.
-När började du sjunga?
Jag har alltid sjungit. Min pappa var musiker, så det har funnits i familjen. Men jag skrev nog min första låt när jag var 17 år, sedan har det gått i perioder.
-Vilka musiker inspirerade dig?
Väldigt blandat. Jag är väldigt bred i min musiksmak. Jag älskar singer-songwriters och indiepop, jag är väldigt kär i melodier och kan fastna för vissa saker i låtar som inte är den typiska musiken som jag själv lyssnar på. Tror att det är det som gör att jag lätt hittar nya idéer till min egna musik. Jag har alltid nya melodier i mitt huvud. Konsten är mest att få ner dem innan de försvinner igen.
-Men när du var liten och stod framför spegeln, vem ville du vara då?
Då ville jag antingen vara prinsessa eller snickare. Haha.
Nä, men jag älskade Simon and Garfunkel och Phil Collins när jag var liten. Sedan har det varierat så mycket genom åren, men då jag började att skriva lyssnade jag väldigt mycket på Johnny Cash och Joni Mitchell .
Just nu lyssnar jag väldigt mycket på Matthew and the Atlas, Dylan LeBlanc, James Vincent McMorrow och Nick Mulvey.
-När du började skriva, vad var det du ville skriva om, och vad inspirerades du av i ditt skrivande?
Jag började att skriva mycket när vi separerade. Jag har allltid skrivit mycket om kärlek och den typen av känslor. Men även om relationer till vänner och händelser i deras liv, jobb, saker som hänt i mitt liv samt filmer som påverkat mig mycket.
Först började jag skriva på engelska, men kände ganska snabbt att jag gömde mig i språket.
När jag istället började skriva på svenska hade jag ett projekt som jag kallade Naket , där jag bestämde mig för att vara öppen och ärlig. Det blev ganska sorgsna låtar med mörka texter som jag inte spelat upp för någon än, men vi får se om jag kanske plockar upp någon av låtarna framöver och skriver om dem lite.
Jag är lite dubbel som person. Många som hört mina låtar tycker att min musik är väldigt sorgsen, men jag är inte en sorgsen människa. Utåt är jag väldigt social, öppen och glad. Men samtidigt har jag den andra sidan också som jag behöver jobba med. Där är det musiken som får ge utlopp för det.
Stina berättar att hon haft ett projekt för några år sedan då hon skulle ha spelat in en platta. Men det funkade tyvärr inte med den producenten hon jobbade med då vilket gjorde att hon kände sig bränd och att hon aldrig mer ville jobba tillsammans med någon annan när det kom till musik. Efter det har hon jobbat hemma själv i sin garderob där hon har sin lilla studio.
”Men samtidigt vill jag inte bli bli gammal och känna att det är saker jag inte gjort som jag ändå kunnat göra. Tanken var väl mer att skriva musik åt andra men efter reaktionerna på Luftslott har jag blivit taggad att fortsätta.”
-Hur kom du i kontakt med Henrik för Luftslott?
Jag gick igenom musik på Spotify och hittade en låt som heter To Amelie som han skrivit och som jag tyckte var helt fantastik. Då hade jag ingen aning om vem han var, och såg att han kom från Sverige. Jag kände att han skulle få veta hur mycket den låten satte sig hos mig att jag mailade honom. Ödmjuk som han är svarade han så klart och vi började maila lite fram och tillbaka om bland annat min musik. Jag skickade över några låtar till honom och han tyckte jag borde satsa på musiken. Det gjorde mig så peppad att jag gick och köpte en ny dator och skrev Luftslott. Henrik gillade låten såpass mycket att han ville producera den.
-Har du skrivit mycket sedan dess?
Ja, jag har hållit på med ett projekt med med flertal låtar som jag jobbat på efter Luftslott, så dom ser jag fram emot att färdigställa.
-Vad ser du fram emot 2016?
Musiken. Det är det jag fokuserar mest på just nu. Sedan ser jag fram emot roliga jobb och att jag vill göra en härlig resa, men jag vet inte riktigt var än.
Stina Rebelius
@Facebook
