Det slår mig att Sam Smith är som Boy George och Darren Hayes i samma person.
Falsettljus röst som ändå har pondus, lagom gay och väldigt duktig på att sjunga.
Sam berättar att detta ät hans första besök i Sverige, och att han slagit vad med basisten att det skulle vara tomt framför scenen.
Så fel han hade.
Pacific-tältet är fylld till bristningsgränsen och många i publiken har redan hunnit plugga Sams debutalbum som släpptes för någon vecka sedan, nät de sjunger med låtarna.
Hans glädje av att vi är här är slående, och Sam pratar ganska mycket mellan låtarna och vill liksom få oss att känna oss välkomna (och kanske lätta på hans egna nervositet).
Finast är dock när publiken inte vill sluta applådera efter Money on my mind . Sam bara står och får ta emot applåderna. Märkbart berörd.
På det hela blir det en imponerande resa igenom Sams låtar som även inkluderar samarbeten med Disclosure och Naughty Boy .

75%