Jag skulle nog kunna göra hundratals spellistor på olika Pet Shop Boys-teman. Bästa låtarna producerade av…, bästa balladerna, bästa remixarna etc. Men idag ville jag göra en spellista med de 20 singlar som jag tycker varit bäst i deras karriär. Här har jag valt från de singlar som är med på samlingen Smash. Det betyder att tyvärr finns inte singelversionen av How can you expect to be taken seriously? med tillexempel. Men den finns i dagsläget inte att hitta på någon streamingtjänst, vilket är lite synd.
Urvalet är helt efter mitt egna tycke och inte efter vilken låt som varit mest framgångsrik eller som kanske stora massan haft som favorit. Jag har tillexempel aldrig haft varesig West End girls eller Rent som deras bättre låtar eller singlar, och med det är de faktiskt inte med på listan.
Men du kommer att hitta så många andra grymma låtar, det lovar jag.
20. Go West
Låten som inledde min besatthet med gruppen. Den är liksom extra allt i form av manskör och överproduktion. Då kom den i en period när jag älskade musikaler och sakta men säkert började hitta mig själv som homosexuell. En låt om att just åka till ett ställe där man fick vara den man är var väldigt med det tilltalande. En av duons många lysande covers.
19. Love is a bourgeois construct
Ser man det kommersiella i kärleken – alla hjärtans dag, flådiga bröllop etc, så skulle nog kärleken vara ett borgerligt påhitt. Här blir det en härlig bitter bild av kärleken och en av de roligare singlarna med Pet Shop Boys under 10-talet.
18. New York City boy
Det ska till David Morales för att göra modern disco. Albumet Nightlife tog tillbaka stråkarna i discon och gjorde att Pet Shop Boys att avsluta 90-talet på topp. Ja, nästan lika starkt som de inledde årtiondet om jag ska vara ärlig. Sedan fick vi med låten en av de bästa remixatrna på en låt av duon i form Almightys lysande klubb-disco.
17. A red letter day
Rysk manskör skulle göra om succén av Go West på albumet Bilingual. Det blev väl inte lika stor framgång för gruppen, men faktiskt en bättre och mer välproducerad låt om jag ska vara ärlig. Den vemodiga känslan i låten var helt i min stil och aldrig fel med extra allt som sedan toppas med en remix av Motiv 8.
16. Somewhere
Ett ord: orkestreringen! När Pet Shop Boys ger sig på den legendariska låten Somehwere från musikalen West Side Story är det over-the-top hi-nrg-pop vi bjuds på. Det är så otroligt snyggt orkestrerat under all elektronisk produktion att jag inte kan bli annat än lycklig. Speciellt inledningen efter sticket. Stråkarna där (3:17) ger mig gåshud varje gång.
15. I don’t know what you want but I can’t give it any more
Pet Shop Boys har ju aldrig varit rädda för långa låttitlar. När de presenterar albumet Nightlife är det till discostråkar och en ursnygg musikvideo som presenterar koncept och det visuella för albumet. Som vanligt lyckad Neil och Chris blanda upplyftande dansmusik med stort vemod och hjärtskärande texter.
14. What have I done to deserve this?
När Neil och Chris bjuder in Dustry Springfield att sjunga på What have I done to deserve this? ger de inte bara oss en magisk poplåt, utan även en återstart på sångerskans karriär. En lysande duett som också någonstans visar att Pet Shop Boys borde ha gjort fler duetter. De hade ju ändå velat göra något med både Madonna och Tina Turner för att nämna några.
13. Can you forgive her?
En låt om förnedring och att komma till insikt med sin sexualitet. Allt förpackat i en poplåt som stod ut extra mycket tack vare dumstrutar och strutsar i videon. Det var också den glittrande första singeln från duons mesta album Very.
12. You only tell me you love me when you’re drunk
Pet Shop Boys goes country? Alltså, det är en så otroligt snygg låt detta. Den svepande känslan över arrangemanget och Craig Armstrongs magiska stråkar. Att den sedan har en musikvideo som skulle få självaste Being Boring-videon att känna sig hotat som given etta bland världens snyggaste videor är även det imponerande.
11. Jelousy
En av duon första låtar såg inte dagens ljus förrän 1990-års mästerliga Behaviour. Sällan har en låt om svartsjuka penetrerat så djupt i hjärtat. När Neil nästan spottar ur sig orden ”you didn’t phone when you said you would” tror man varje ord om svartsjukan som kokar inombords. Sedan är låten mäktigt orkestrerad av Harold Faltermeyer.
10. I wouldn’t normally do this kind of thing
Sprudlande glädje och produktion. När The Beatmasters producerade om låten från Very-albumet till singeln och gör den i Zeppelinare-storlek, kan i alla fall inte jag bli annat än lycklig. Likt How can you be taken seriously (producerad av Brothers in Rhythm) från Behaviour, är singelnversionen dubbelt upp från albumversionen.
9. Minimal
Den är lite som 00-talet version av Shopping från andra albumet Actually. Fast nu är det än mer elektropop och i mitt tyckte en otroligt snygg låt.
8. Suburbia
Skällande hundar och stora pukor tillsammans med synthar. För mig var det inte West End girls som visade storheten med Pet Shop Boys, utan denna lysande pärla från debutalbumet. Det är låten som någonstans hintar om vad duon kommer att utvecklas för mig.
7. DJ Culture
DJ Culture kom i samband med Kuwait-kriget. Där krig målades upp nästan som ett TV-spel i nyheterna och den gamla typen av krig som vi sett tidigare hade försvunnit. Det är något med denna låten som jag alltid älskat. Den är så vemodig i textraden ”living in a satellite fantasy, wating for the night to end”, samtidigt som arrangemanget är snyggt och med en hopplös känsla över sig.
6. Miracles
Som en singel inför en samling är Miracles Pet Shop Boys när de är som bäst. De släpper en låt utan riktigt album som är bland de snyggaste de gjort. Anne Dudleys stråkar och den vackra känslan målar upp känslan av den där speciella personen som gör hela världen till ett mirakel. En vacker kärlekslåt som sedan fick en grymt bra remix signerad Eric Prydz.
5. Left to my own devices
Det är nog när Pet Shop Boys tar in stråkar i sina låtar som de ändå blir bäst. Denna lista visar någonstans att stråkar tillsammans med extra allt i produktionen är det jag personligen går igång på. Men det är ju just stråkar som behövs om man ska uppleva Che Guevara och Debussy till ett discobeat.
4. Heart
Låten som blev temat för min första stora (obesvarade) kärlek är också en duons sista toppliste-etta i Storbritannien. Just trummorna och takten, tillsammans med texten är verkligen lysande. Lägg sedan till en musikvideon med självaste Sir Ian McKellen som Nosferatu. Det kan ju inte blu annat än gör’bra.
3. Always on my mind
En kompis säger lite retsamt att Pet Shop Boys ett coverband, för det är då dom är som bäst. Kanske inte helt 100% rätt, men de är definitivt bäst i klassen på att göra bra covers. När de ger sig på Elvis-succén Always on my mind gör de låten till sin egna och får den till att bli 1000 gånger bättre än originalet med sin hi-nrg-pop. I samma slag gör de den bästa covern någonsin av en låt.
2. So hard
Låten var länge en av mina favoritlåtar med duon. Här hamnar den på en hedrande andraplats när det kommer till de bästa singlarna. Alla låtar med orchestral hits i inledningen har ju de bästa förutsättningarna att bli fantastiska. Här får vi än en låt om otrohet och hur det utvecklar sig för paret. I videon får vi följa två par i Newcastle under en natt och hur saker utvecklas till ett triangeldrama. Sedan blir ju inte saker sämre att att Dub-mixen på låten är en av mina absoluta favoritremixar med gruppen. Pulsen i den remixen är 100% storstad för mig och jag älskade att ha den i öronen när jag gick omkring i en stad. Sedan har även KLF remixat låten och bevisar väl någonstans än en gång att de flesta artister som man själv älskar har någon form av koppling till andra artister man älskar.
1. Being Boring
När AIDS-epidemin slog och dödade en hel generation av homosexuella ändrade den hela landskapet, för alla. De bekymmersfria festerna var slut. Vänner, partners och älskare separerades av döden. När Neil Tennant ser tillbaka på livet i stort och hur hans värderingar förändrats med åren i allmänhet och några av de vänner han förlorat i sjukdomen i synnerhet, är det i form av pophistoriens vackraste låt. Texten och produktionen är så makalös vacker att jag inte kan bli annat än tårögt lycklig varje gång jag hör den. Allt är perfektion. Syntharna i inledningen som sätter tonen för låten. De mjuka trummorna och syntharna som vackert målar upp det hela.
Sedan är det svårt att inte bli berörd av texten och hur den tar oss genom årtionden. Från naivt ung till självsäker ung vuxen, ärrad av de ibland tunga erfarenheterna livet ger.
I never dreamt that I would get to be
The creature that I always meant to be
But I thought in spite of dreams
You’d be sitting somewhere here with me
Låten släpptes sedan tillsammans med en musikvideo av modefotografen Bruce Weber, inspelad i ett stort hus där modellvackra människor festade och badade bubbelbad. Med tanke på att George Michael släppt sin Freedom ’90 bara några månader innan (regisserad av David Fincher), så kändes Being Boring som den snyggare modellvideon om jag ska vara ärlig. Det är i alla fall videon som fortfarande står som den ultimata musikvideon i min bok.
Vill du lyssna på alla 20 låtarna i ett sträck så har du hela listan som spellista här.