80-talet står i fokus när Amerikanska ZØYA ger oss Let Me Go. Här får vi en hymn till alla som vill bli fria från ett trasigt förhållande.
”Att släppa taget är inte så enkelt. Ibland kommer känslor tillbaka från en eller båda parter och du känner att personen inte släpper dig helt. Det är som att du fastnat i ett konstant de ja vu. Den här låten kan därför också vara en sista påminnelse till någon som behöver släpp taget helt och gå vidare.”
ZØYA
Krispiga och stora synthar ger upphov till en storartad refräng som hämtar inspiration från elektronisk dansmusik. Sammantaget gör alla element att jag verkligen känner frustrationen som ZØYA vill förmedla. Löjligt förtjust är jag i partiet vid 2:58 där det enbart är clap och den ylande synthen får träda fram.
Tittar vi på artistens bakgrund är hon helt oberoende skivbolag och sin egen låtskrivare, producent och musiker. Baserad i Los Angeles, Kalifornien är ZØYAs raspiga, rena och känslomässiga sång tillsammans med hennes unika närvaro det som gjort att folk fått upp ögonen för henne. Den största delen av texterna handlar om kamper som ZØYA gått igenom i sitt liv, särskilt under tonåren. Hennes låtar är för dem som behöver uppmuntran och positivitet. Tidigare i livet har artisten upplevt misshandel vilket givit upphov till en själ som andas inre eld och stor kraft. ZØYA är av uppfattningen att musik läker och hon vill nå ut till de människor som kämpar med samma problem som hon gjort och förstå att de inte är ensamma i världen. Det finns alltid ett hopp, en ny början, och på så sätt kommer såren läka snabbare.
