Natalie Prass släppte tidigare i år sitt debutalbum, ett av de bästa albumen i år faktiskt. Albumet är fyllt av 70-tals inspirerad orkestral pop med en stor portion soul. Mycket fokus ligger på texterna som är väldigt fängslande genom sitt berättande, albumet handlar om separationer och längtan.

Igår gick Natalie upp på Pusterviks scen och gav oss en riktigt fin spelning. Hon öppnar med en av mina favoritlåtar Your Fool och publiken är med på noterna direkt. Precis som sin musik så känns hon lekfull och närvarande, hon skojar med publiken om att de ska spela basket efteråt inne på Pustervik. Då debutalbumet håller väldigt hög klass finns det låtar så det räcker för att genomföra en spelning som ger publiken precis det som den vill ha, men hon blandar också upp med lite covers.

Tidigare under fredagen träffade jag Natalie Prass för en intervju och du kan läsa den här!

Jag läste någonstans att Natalie har en t-shirt med gruppen Kiss på som hon använder nästan varje dag. Idag står det istället Janet Jackson på tröjan.

”Henne gillar jag också, men Kiss-tröjan ligger faktiskt i resväskan på rummet, haha”

Gillar du att spela på festivaler?

Hon säger att det känns jättekul att vara här och att det inte känns riktigt som festival eftersom de spelar inomhus och då hon är i början på sin karriär så får hon ofta öppna festivaler och spela i dagsljus. Hon tycker att det känns lite konstigt.

”Vi är vana vid att ha en loge i några timmar och sedan bli utkastade, men här känner vi oss välkomna. Alla festivaler är inte lika trevliga, men när de är det så är det väldigt roligt. Jag gillar att spela på mindre ställen som detta, det blir en mysig stämning.”

När började du skriva musik?

Hon berättar att hon skrev sin första låt när hon gick i första klass och att hennes pappa sjöng och spelade gitarr hemma. Detta var något som inspirerade henne.

”Han spelade ofta gitarr hemma och jag var som ett klister på honom och frågade vad han spelade för något. När han svarade att han själv hittade på det som han spelade så tänkte jag att det var coolt och att jag också skulle göra det. Så det var han som inspirerade mig och jag är en låtskrivare på grund av honom. Han sådde fröet och visade mig att man faktiskt kan skriva musik själv.”

Du växte upp i Virginia och flyttade sedan till Nashville, bor du kvar där?

Nej, jag flyttade faktiskt tillbaka till Virginia i början på året men har inte hunnit att vara där eftersom jag spelar hela tiden, haha. Jag bodde i Nashville i 8 år men tröttnade på hela grejen med staden. Det byggs överallt och trafiken är hemsk. Det är ingen fin stad längre. Virginia är med fridfullt och människor är trevliga. Richmond där jag bor är en gammal stad, jag bor i ett vackert stenhus och det inspirerar mig att bo där. Och det är billigt, haha!

När bestämde du dig för att spela i den genre som du gör?

”Det är först på senare tid. När jag startade så experimenterade jag mycket och ville bara skriva. Efter college kom jag på att jag kunde välja själv, jag kunde göra musik som jag själv ville lyssna på. Musik som håller. Jag älskar att skriva olika sorters musik och har spelat i band med olika sorters inriktning. Jag tror på det jag gör och försöker att hitta en bra balans. Jag försöker inte göra en replika av något gammalt utan försöker göra det till mitt egna.”

Hur ser skrivprocessen ut?

80 procent av gångerna så skriver jag musiken först och då har jag ingen text. Sedan går jag tillbaka och fyller i. Jag har medskrivare som hjälper mig att fylla i text för jag fastnar ofta där eftersom jag tar det på alldeles för stort allvar. Så det är viktigt för mig att det kommer in någon som jag kan bolla med. Jag älskar att skriva melodier och skulle kunna skiva flera hundra om dagen. Att skriva text kan driva mig till vansinne.

Är inte det bra tror du? Det kanske är därför som texterna blir så bra eftersom du ägnar de mycket tid?

Jo det tror jag också. En del låtar går fortare än andra att skriva, exempelvis låten Vioently skrev jag väldigt fort.

Det är min favoritlåt på skivan faktiskt, den är väldigt kraftfull och sorglig. Berätta gärna lite om den.

”Vad kul att höra! Vi spelade in skivan redan 2011 och det är den äldsta låten som finns med. Jag skrev den när jag fortfarande gick i skolan, en dag när jag satt och dagdrömde. Jag hade starka känslor för någon och fick ursäkta mig för att gå på toaletten för att kunna gå och göra en inspelning på telefonen. Jag fick ut allt ur huvudet på en gång och det är väldigt ovanligt för mig. Så texten kom väldigt fort på den låten.”

Vad är dina stora influenser?

När jag skrev låtarna till skivan lyssnade jag mycket på exempelvis Burt Bacharach . Hans låt Mr Heartbreak har jag lyssnat på hur många gånger som helst och den ger mig fortfarande rysningar. Jag har också alltid lyssnat på Motown eftersom jag är uppvuxen med det och det tröttnar jag aldrig på. Jag gillar album som tar med mig på en resa, att det inte är samma känsla som förmedlas genom hela skivan. Beck är en artist som jag älskar, han är unik.

Natalie har mycket nytt material och förhoppningsvis får vi ett nytt album redan nästa år!

Natalie Prass @
Facebook