Léon är en artist man kan lyssna på bara för rösten. Det är något med Lotta Lindgrens röst som gör att hennes låtar alltid lyfter. Det finns absolut lite Adele över hennes röst, vilket jag kan tänka mig också bidrar till att det är en röst man lätt förälskar sig i.

Just att förälska sig är dock inte temat när Léon nu släpper sitt andra album Apart. Det är i grunden ett breakup-album. Ett tema och inramning som om möjligt passar just sångerskans röst ännu lite mer. En röst som är vemodig men ändå stark och med snyggt uttryck. Samtidigt är det ett album mer om saknad än hat. För det fanns inget att hata när kärleken bara tar slut.

“Vad gör du när du älskar någon men känner att du inte kan fortsätta?
Den känslan är överlag en stor del av albumet. Du har den här fantastiska grejen och du har egentligen inget att klaga på, men något är bara borta. Ingen gjorde något som sårade, men kärleken är över.”

Jag skulle säga att Apart är ett snyggt och behagligt höstalbum. Framförallt känns det som just ett album, som man ska lyssna på i sin helhet för att få hela historien och låta Léon spela ut sina känslor. Då kommer både Apart och Léon till sin fulla rätt. Att du sedan på vägen kommer hitta guldkorn bland låtarna som du fastar mer för gör ju inte saken sämre. För i väntan på kommande Adele-albumet är Léon definitivt ett perfekt alternativ.