Bakom namnet Anna & The Sea hittar vi sångerskan Anna Lindström. Hon debuterar här med singeln Lake Como som är tagen från hennes kommande EP Söräng som dyker upp till våren. Låten i sig bjuder på drömlik och mjuk produktion som är likt en varm bris en sommardag. Vilket verkligen passar nu i vinter.

Då det alltid är spännande att lära sig mer om de artister jag skriver om, så tänkte jag att Anna fick svara på en knippe frågor om sig själv och sin musik.

Om du skulle berätta lite om din bakgrund vad skulle du säga då?

Det var ingen självklarhet att jag skulle bli artist och släppa eget men däremot har mitt liv alltid kretsat kring musik. Jag har dj:at, varit ljudtekniker, skrivit om musik och gjort radioprogram. Sången är nog mitt viktigaste instrument men jag har också spelat lite allt möjligt från gitarr, piano, trummor och körat bakom andra artister och rört mig bakom kulisserna.

Det var inte så populärt att ta plats där jag växte upp. På min första skolavslutning gick min lärare fram mitt i Idas sommarvisa och gjorde tecken med sin hand att jag skulle hålla tyst. Hon tyckte att jag överröstade alla de andra barnen. Det tog mig flera år efter det att våga sjunga igen och göra min röst hörd. På musikestetiska kom jag in lite av en slump. Min kompis blev intresserad av en kille som gick där, och bytte klass. Och jag hängde på. Först där började jag med musik och skrev mina första låtar. Mina föräldrar är inte musiker, men de lyssnade däremot väldigt mycket på musik, så det tror jag varit en viktig skolning.

Hur växte Anna & The Sea fram?

För ett år sedan träffade jag Nisse Björn och hälsade på i hans studio. Jag har jobbat en del som ljudtekniker, så det var mycket snack om ljud och plåtreverb. Men så kom vi också in på att jag skrivit en del musik själv men som jag aldrig släppt. Jag spelade upp några låtar som jag hade gjort hemma på min dator och vi testade byta ut midi-spåren och leka runt. Jag har nog alltid skämts lite över att jag gjorde musik i Logic tror jag och att allt lät midi. Men nu i studion föll plötsligt allt på plats och jag blev inspirerad att skriva nya låtar. Det var en väldigt skön känsla – det var ju såhär jag menade hela tiden!

Sen gick allt väldigt fort, med en blandning av gamla kompisar och nya ansikten började jag spela in både nytt material och några spår som har hängt med ett tag. Det blev ett grymt gäng med Peter Morén, Ola Hultgren, Nils Berg, Fredrik Hermansson, Hanna Ekström och Anna Dager.

Det känns häftigt att ett år senare släppa en EP med material som jag själv har skrivit och producerat och att ha kunnat göra det med så fina och grymma musiker.

Du släpper EP:n Söräng under våren. Från vilken period är låtarna skrivna?

Jag skrev klart alla låtar för ganska exakt ett år sedan. De flesta skrev jag från grunden men några har funnits med som idéer ett tag.

När du gör låtar, hur brukar processen gå till?

Det är lite olika vad som kommer först, text eller musik. Jag brukar drömma en del låtar, vilket en av låtarna på EP:n handlar om. Då gäller det att snabbt spela in den på min röstmemo. De kan också poppa upp ur det blå som när jag väntar på tunnelbanan. Folk börjar alltid glo när jag nynnar in en melodi men jag försöker att inte bry mig. Jag skriver också väldigt mycket. Både längre dokument för att ventilera som korta anteckningar. När jag har lust att skapa något går jag igenom alla röstmemon och anteckningar, och börjar sortera och klura ut vad det är för sorts låt och vilken känsla den vill ha. Sen tar jag reda på vad det är för bpm och spelar in en sångfras. Efter det börjar jag höra stämmor och ackord och börjar bygga på, stämma för stämma, ton för ton. Jag bara hör hur en ton vill vidare till nästa. Så jag ser inte mig själv som musiker, jag har inte alls den självbilden. Jag bara kör och försöker att inte tänka allt för mycket. Vissa låtar har jag ingen aning om ens vad det är för tonart. Så det var en utmaning att sen förklara för de andra i studion hur de skulle spela.

Är Lake Como en bra fingervisning om hur EP:n kommer att låta?

Lake Como var den första låten jag spelade in i studio, så, ja, den har absolut satt tonen för hur EP:n kommer låta. Samtidigt har den sin unika stämning och jag ville ha lite dynamik mellan låtarna. De passar väldigt fint ihop och alla kan hitta sin egna favorit på EP:n.

Finns det någon berättande röd tråd som löper igenom låtarna?

Eftersom de är inspelade under samma tid och med samma musiker har de ett gemensamt sound. Men EP:n är inget konceptalbum. Jag skriver inte riktigt texter på det sättet, att en låt handlar om en specifik sak. Utan jag försöker mer beskriva en känsla och utforska den för att förstå både mig och människor omkring mig bättre. Den röda tråden är då kanske att det är en personlig skiva med ämnen och känslor som jag har burit inom mig.

Berätta lite om just Lake Como.

Lake Como är kanske min mest komplexa låt men också den som gick snabbast att skriva. Jag gjorde klart den på en dag. Den har vuxit ur en frustration och önskan att ha gjort saker annorlunda och tagit för mig mer i livet. Den beskriver en utopi, en annan verklighet som inte finns, men som jag önskat kunde ha hänt, bara om jag valt en annan riktning. Jag har själv aldrig varit vid Comosjön men alla säger säger hur fint det är. Så det kändes passande som titel.

Vad händer mer under våren förutom EP-släpp som kan vara bra att ha koll på?

Jag släpper en till singel i slutet av februari innan EP:n kommer i Mars. Då kommer det också bli ett eller annat gig. Så om någon är sugen att boka Anna & The Sea – hit me! Samtidigt jobbar jag redan med nästa EP. Men jag får väl vänta med den tills första EP:n har kommit ut, haha.

Anna & The Sea
@Facebook

About Author

Grundare och chefredaktör för Popmuzik. Älskar popmusik och husgudarna heter inte helt överraskande Pet Shop Boys. Tycker att en bra låt är en låt jag vill lyssna på mer än en gång. Här kan du skicka e-post till mig.

Comments are closed.

Send this to a friend