Det är nog omöjligt att inte ha en relation till den kända pianoslingan Robert Miles komponerade till sin absolut största hit Children. Enligt Robert tillägnades låten alla som omkommit på vägen hem från olika rave under 90-talet när adrenalinet fortfarande pumpade och man inte var den bästa föraren när solen höll på att gå upp. Bara i Italien hade cirka 2000 människor omkommit i det som kallades ”strage del sabato sera” (Saturday night slaughter) fram tills Children släpptes. Målet med låten var att erbjuda en mer avslappnad avslutning på natten och Children blev snabbt ett världsfenomen på klubbarna när den toppade topplistorna i många länder, och var väl den mest kända av de olika dream house-låtar som släpptes under eran.
Själv kom jag i kontakt med Children första gången när jag jobbade på Skivhugget. Singeln spåddes bli en enorm hit efter att ha varit sommarens Ibiza-anthem och vi sålde många kopior av singeln. Under vintern var det ett givet inslag på klubbarna som jag besökte och var väl en av de där låtarna jag alltid ville dansa till.
När jag hörde den under Vi som älskar 90-talet nu i somras slog det min än en gång hur otroligt bra låt det fortfarande är.
