Med Rein och hennes succé på den svenska body- och synthscenen öppnar det upp för fler artister att träda fram ur skuggorna.
Lizette Lizette är definitivt inget nytt namn. Hon har släppt en knippe singlar tidigare, även om det var mer eurodisco och på gränsen till techno. Men efter tre år, en depression och ett kasserat album i bagaget har det väl aldrig varit mer passande att släppa ett rent synthalbum som just nu.

Queerbody kombinerar enligt Lizette Lizette de två världarna av body och queer-kulturen. Det jag uppskattar med detta är att det är mer poppigt än den mer aggressiva Rein vilket passar mig personligen lite bättre. Jag är ju mer glittrande gayklubb än SLM-klubb kan man säga, och min Pet Shop Boys -ådra tar ibland stora glädjeskutt när jag hör Queerbody. Visst, ljudbilden är både tung och suggestiv, men aldrig aggressiv eller för hård. Det är alltid något som väger upp och ”lättar på stämningen”.
Till sin hjälp har hon haft Nicklas Stenemo från Kite , som både med sin produktionskunskap och sångröst navigerat Lizette Lizette i perfekt riktning.
Jag tror bannemig att vi redan i Januari fått en stark kandidat till årets synthalbum.

Lizette Lizette
@Facebook