2012 var året då Thomas Stenström släppte sitt debutalbum Nåt annat, nån annanstans och låten Detsamma fick stor spridning. Det var dock två år efter som saker började hända på riktigt. Om man under 2014 var bosatt i Sverige går det inte att ha undgått att ha hört Slå mig hårt i ansiktet som spelades överallt vart man än gick. Låten blev nominerad till svenska Grammis för årets låt 2015 och den har nu över 25 miljoner streams på Spotify. Det var det stora genombrottet för Thomas och andra albumet Fulkultur där låten finns med gick guld.
Nu är Thomas tillbaka med nytt material. Två singlar har släppts under 2016, Allt jag har och Det här är inte mitt land med Silvana Imam som försmak på ett nytt album. Idag den 20 januari släpper Stenström sitt tredje album Rör inte min kompis , ett välarbetat album skrivet och producerat tillsammans med David Axelsson , Johan Jonasson och Björn Yttling . Det är ett album fyllt av energi, rock och genuina texter som tar oss tillbaka till hans rötter i Uddevalla. Till skillnad från Thomas tidigare album är detta mer direkt och mindre tolkningsbart. Han levererar texter om saker som han upprörs av i samhället. ”Folk som har fått privilegiet att ha mickar i händerna tycker jag ska använda dem mickarna för att göra motstånd” berättar Thomas.
Trots att Thomas haft mycket att stå i inför både albumsläpp och att repa inför turnén så hade han lite tid över för att prata med mig. Han var otroligt peppad och positiv och delade med sig om nya albumet, Silvana Imam, politik och turnén som sätter igång 26 januari i Åre och med turnéavslut på Gröna Lund i Stockholm den 19 maj.
Jag var på din releasefest för singeln Allt Jag Har på Debaser här i Stockholm i september, det var grymt bra!
Tack så mycket! Mitt orginalläge är att åka till nån scen och så är typ 5 pers där. Jag har fortfarande det mindsetet när vi ska spela så jag var sjukt överväldigad att det var fullt med folk. Det känns som det var typ fem år sen men det var ju några månader sen bara.
Du släpper ju ditt nya album Rör Inte Min Kompis den 20 januari! Kan du berätta lite om albumet?
Jag har hållit på med det här albumet inte så länge egentligen utan mest skrivit på det i kanske 9 månader och har gjort det med två av mina bästa vänner, David och Johan och en producent som heter Yttling. Vi har verkligen gått tillbaks till mina rötter och druckit folköl typ och sen helt plötsligt var det klart. Det har blivit som att jag skriver om lite andra grejer än vad jag gjort innan och jag är väldigt väldigt nöjd men samtidigt känns det så jävla konstigt att släppa skivan. Det känns lite som att man träffar någon och så berättar man kanske nånting för personligt till nån och sen ger dem ingenting av sig själva. Man känner sig lite utlämnad, det är den känslan. Men det ska bli väldigt kul att visa upp det för alla.
Va bra liknelse! Då förstår man lite mer som utomstående hur det kan vara. Känner du att du är på samma nervösa nivå inför ditt första eller tidigare släpp? Har nervositeten sjunkit?
Jag vet vad jag vill mycket mer nu. Min första skiva var som att jag bara rev ur mig allt som jag skrivit från tonåren och då var det väldigt nervöst. Nu har jag fattat att om jag själv har gjort allt jag kan och är nöjd så blir jag inte så nervös och det är jag nu liksom. Jag har verkligen följt min vision hela vägen. Det känns som att jag hittat hem på något sätt i hur jag gör låtar och texter och vågar va mer personlig och skriva mer om mina polare och vart jag kommer ifrån.
Låten Det här är inte mitt land med Silvana Imam är ju lite annorlunda just för att du sjunger om politiska budskap. Innan har du sjungit om mer tolkningsbara grejer men nu är det mer direkt.
Jag brukar alltid vilja att det är upp till lyssnaren att avgöra vad låten handlar om, men just Det här är inte mitt land och våra andra låtar så skriver jag om sånt som händer omkring mig och saker som jag är förbannad på. Perioden som jag skrev det här var det väldigt mycket folk som flytt från sina länder och folk som säger att människorna inte får komma in i deras välfungerade länder och sånt har gjort mig jävligt förbannad liksom. Politiken har flyttats väldigt mycket åt höger och det känns som att saker som inte var alls okej att säga för fem år sen är ingenting nu. Jag är trött på att ta avstånd från saker och ting utan jag vill göra motstånd mot all den skiten och det försöker jag med just i den låten framförallt.
Det tycker jag verkligen du lyckas med också och om man vill rikta uppmärksamhet åt det man inte tycker funkar så är ju musiken ett jättebra sätt att göra det på.
Mm. Det är liksom det enda sättet jag har så då vill jag använda det
Är det något du känner att du vill fortsätta med i framtiden också, att ha mer politiska budskap?
Ja men absolut, jag tänker väldigt mycket på såna saker och skriver om saker som upprör mig och problem som jag vill lösa i mitt huvud. Folk som har fått privilegiet att ha mickar i händerna tycker jag ska använda dem mickarna för att göra motstånd. Det vill jag verkligen fortsätta med att göra.
Hur blev samarbetet med Silvana Imam till?
Jag lyssnar på bara svensk hip hop typ när jag lyssnar på musik och jag tycker hon är bäst. Jag bara frågade henne, man stöter ju på varandra när man spelar i det här landet och då fick vi ihop hela låten och sen så var det klart. Den var som klippt och skuren för henne tycker jag och hon levererade ju på två sekunder. Hon är någon som väldigt många borde lyssna på tycker jag.
Just albumtiteln Rör inte min kompis sjunger du ju i låten Luffareblod . Hur kommer det sig att det blev just den titeln till albumet?
Just Luffareblod handlar lite om mentaliteten när jag växte upp med mina polare, naivt tonårsliv var det ju men det var verkligen så att man backade upp varandra. Det var mycket stök och slagsmål och den låten handlar om mina polare liksom. Den refrängen bara kom och i efterhand så passar den ju in i ett bra politisk budskap också så förhoppningsvis kan man lyfta den låten till nåt större och jag tycker att just den 80-tals antirasism kampanjen är nånting jag kan stå för och då vill jag ju premiera den. Det kändes som den mest genomfallande titeln som vi kunde ha av nån textrad som var på plattan liksom. Det kändes givet från början, den har hetat det sen första dagen på nåt sätt.
Det är en låt på nya plattan som känns väldigt genuin och fin, den påminner lite om Forever Young från ditt album Fulkultur och det är På en vacker dag . Betyder den låten nåt speciellt för dig?
Ja men verkligen, den handlar också om mina kompisar precis på samma sätt som Forever Young gör. Den är väldigt lik mentaliteten som är i typ Luffareblod och är verkligen text som jag vill skriva på den här skivan. Jag var nere i Barcelona med några gamla polare i en vecka och återupplevde nåt slags tonårskaos i en vecka och den kom till efter det så den betyder ju skitmycket den låten.
Din turné startar den 26 januari med 21 stopp. Vad ser du mest fram emot med turnén?
Wow asså, det är ju enda stället som jag inte är rädd för nåt när jag står på scen. Jag känner att jag kan den grejen och har liksom gjort det sen jag var skitliten och att det kommer så mycket folk på spelningarna är ju en pojkdröm verkligen och det är inget som jag tagit för givet överhuvudtaget. Jag har ju gått runt och tänkt på den här turnén sen vi avsluta förra. Det är viktigaste byggklossen på hela den här resan med den här skivan. Sen så ska vi ju spela i Agnebergshallen i Uddevalla och på Gröna Lunds stora scen och massa såna ställen. Du vet där jag varit på massa konserter och stått i publiken själv. Det känns ju surrealistiskt verkligen.
Gud va grymt! All lycka till och tack för att du tog dig tid.
Ja men tack för att du ville snacka med mig!
Thomas Stenström
@Instagram
