Norrskenet breder ut sig över Sverige.
Och jag vet inte vart jag ska ta vägen.

För ungefär ett år sedan satt jag och läste en intervju med Magnus Ekelund där han berättade att han skulle göra en växling från rock till hiphop och kallade sig nu Kitok . Aldrig har väl en växling känts så fel och landat så rätt.
Beastie Boys på svenska, funkar det? Det är precis det som det gör. Magnus Ekelund är ett geni.

Nu släpper Kitok skivan Paradise Jokkmokk och titelspåret som var en av de bästa svenska låtarna förra året undgick väl inte någon. Skivan handlar om hans uppväxt och är en hyllning till hans samiska arv.

Vilka låtar han river av!
Tio spår och det går inte att värja sig, albumet kräver min fulla uppmärksamhet. Det är lite som förr i tiden när skivor kunde vara perfekta rakt igenom. Magnus Ekelund gör musik som går rätt in, rör om och förändrar mig som människa. Det har han gjort förut och det fortsätter han med genom skivan Paradise Jokkmokk. Och Magnus Ekelund har inte försvunnit, han har bara kommit tillbaka i en ny skepnad. Han gick ut och ställde sig i solen och tog sitt hjärta med sig.

Som jag skrev ovan, Paradise Jokkmokk var en av de bästa svenska låtarna förra året. Den får mig att vilja åka till Jokkmokk. Nu på en gång.
Halleluja (krossa eller krossas) fullkomligt exploderar i kroppen och vill inte släppa taget.
Sista spåret, den lugnare låten Försvinnaren får mig att ta några steg till på väg någonstans, dit jag ska när jag kommit fram.
Skivan håller hög klass och är för mig en av de bästa svenska skivorna som gjorts.

Sitter och funderar på om jag tagit i för mycket. Det har jag inte, det är precis så här jag känner. Detta är något stort.

Jag tror att det är något som rör på sig uppe i norr.
Detta är bara början.

Kitok @
Facebook

Om du gillar att upptäcka ny musik i bloggen får du gärna bli Popmuzik Lover på Patreon. Då stöttar du bloggen och gör det möjligt för fler artister att ha en plattform att synas på.