Jag har ändå känt Henrik Eksvärd under en ganska lång tid nu.
Från en kort mailintervju till några öl på 2:a Långgatan till Facebook-vänner och att vi numera ses lite sporadiskt när vi är i samma stad.
Det är ju numera den stora skillnaden med att jag bor i Göteborg och Henrik bor i Stockholm.
Fast samtidigt är det inte platsen i sig som är viktig för Henrik. Han har ändå redan flyttat på sig flera gånger från barndomshemmet utanför Trollhättan. Att säga att han är Göteborgare kan han knappast göra, för det var bara under tre år av sitt liv som han bodde här.
Dock blir han antagen som Göteborgare, för att han slog igenom när han bodde här.
I alla fall.
Det jag ville komma till var att jag aldrig tidigare suttit ner med Henrik och haft en riktig intervju.
Så nu kände vi att det var dags att ha det, när han nu släpper sin första singel på över ett år.
Idag träffas vi på ett litet konditori i Linné. Ett av de där krypinnen som serverar halvtaskigt kaffe, men som istället har riktigt goda bakelser och krämbullar.
Jag har en krämbulle medan Henrik nöjer sig med en kaffe.
Dagen efter ska han spela ett litet övningsgigg på en tillställning för att stödja papperslösa flyktingar. Det är därför han är tillbaka i Göteborg denna helg.
Av alla ämnen vi ändå pratat om, har vi dock aldrig pratat om hur Ms. Henrik kom till.
”Egentligen på ett ganska naturligt sätt.
Jag har använt smink ända sedan tonåren. När jag sedan bestämde mig för att vara soloartist tyckte jag det var tråkigt att bara ha mitt namn, så jag tänkte att det vore kul att skapa en artist som är förknippat med just det.
Det är både ett försök att vara normbyggande och normalisera det hela.
Samtidigt är artistnamnet ett sätt för mig att kunna ha på mig vad jag vill, och sminka mig som jag vill. Jag är ju fortfarande Henrik.”
-Utan att vara allt för mycket in your face-aktig.
”Nej med precis.
Det är ju inte så konstigt egentligen.”
-Har du blivit attackerad eller hånad för att du använt smink?
”Det har hänt ett antal gånger.
Men helt ärligt skiter jag i det. Tycker nästan det är kul i och med att jag tycker om att provocera folk.
Speciellt när det i sig inte är provokativt överhuvudtaget. Då blir det mer humoristiskt.”
-Men hur var reaktionen från folk när du började sminka dig?
”Det var krångligt i början när jag bodde i en bondhåla.
Där var det nästan farligt.”
-Så du kunde inte leva ut dig själv där?
”Nej det kunde jag inte.
Göteborg var okej, men Trollhättan var också krångligt. Man fick passa sig hela tiden och jag blev ganska hämmad av rädslan, för jag kan ju inte slåss. Jag har bara varit bra på att springa och gömma mig. Haha.
Även nu när jag bor i Stockholm kan det vara obehagligt att åka tunnelbanan mitt i natten. För hur säker man än är i sig själv, så tar det inte bort min rädsla för att bli nedslagen.
Sedan älskar jag personer som står på sig stenhårt, men jag är inte riktigt så modig…”
-Känner du att du vuxit mer som artist nu när du bor i Stockholm?
”Ja, egentligen på grund av att det händer väldigt mycket mer i den staden.
Plus att man växer så mycket som person när man kommer till en ny plats.
Det kopplas direkt in i artisteriet med alla nya intryck.”
-Hur mycket nytt material har ni fått fram?
”Jag har skrivit svinmånga låtar, och spelat in en hel del med.
Jag tycker inte om att typ bara ha fem låtar, spela in dem och sedan är det allt. Utan jag vill komma fram till en låt via sju andra.
Det är ungefär som att springa en mil.
Det är inte första gången du gör det, utan du övar upp igenom att springa kortare sträckor.”
-Du har ju blivit ett varumärke också med läppstift, t-shirt, tygväskor… actionfigurer. Haha.
Hur kom ni på allt detta?
”För att det är så kul och snyggt!
Jag älskar när musik inte bara är några låtar, utan när det är en värld och det finns allt och allt hänger ihop.
Just läppstiftet hänger ju ihop med Ms. Henrik, det är som att man får en inblick i artisten och det universum den lever i.”
-Hur var reaktionen när ni lanserade läppstiftet?
”Svinbra!
När vi hade releasefest för det i Stockholm kom det hur mycket folk som helst.
Det är liksom lite roligare merch än t-shirt och det går att använda det liksom.”
-Hur hade actionfiguren Ms. Henrik sett ut?
”Det hade varit skitsnyggt!
Då skulle han haft olika jackor och läpstift, och en mic.
Fan, det måste fixas!”
-Du var ju med under Kentfest och framförde Du måste flytta på dig med Alina Devecerski, hur kom det till?
”Det var Alina som ville att jag skulle vara med och köra en låt.
Det var hur coolt som helst!”
-När du stod där, kände du att du ville headlinea på ett ställe som Ullevi?
”Jag sa till min manager efteråt att den här nivån får vi aldrig gå under. Haha.
Det är många artister som säger att de tycker det är mysigt med en mindre spelning, men en större publik och spelning slår alla gånger.
Det är så mäktigt, för man har så mycket mer kontakt och det är enklare att få feeling.
I en liten publik är det svårt om bara två får feeling av femtio.”
-Skulle du kunna tänka dig att spela in duett med någon artist?
”Absolut, om det finns någon att göra det med.
Det måste finnas en kul idé som inte bara är att vinna i popularitet för att fördubbla sin fanbase.
Men det finns massa artister som jag skulle vilja jobba med, som Alina igen och Beatrice Eli.”
Idag släpper Ms. Henrik den nya singeln Bullshit baby .
Singeln kan ses som starten på ett Ms. Henrik 2.0
När jag nämner detta för honom efter att lyssnat på låten skiner han upp och säger att det är exakt så som han vill att man ska tänka.
Att det är den nya och förbättrade Ms. Henrik, som fortfarande är just Ms. Henrik, men mer av allt.
Själv tycker jag att det känns som det ligger mer pengar och tid bakom produktionen. Även om det är Henrik och Robin Rubén som har huvudrollerna i projektet, så har båda utvecklats en hel del sedan senaste EPn Blue Velvet Frank för ett år sedan.
Bullshit Baby skrev Henrik i somras, och skriven ur två personers perspektiv.
Ms. Henrik är den ena och den andra är typ hans motsats.
”Om man ska dra det enkelt handlar låten om det motstånd man kan möta som en person som inte hänger med i den vanliga normen.
Även hur olika personer möter det och vad som händer, samt hur det påverkar en.
Om man får skit för att bara vara sig själv så skapar det en hel relation till omvärlden.
Alla blir utsatta för någon form av hat.
Sedan finns det väldigt specifika händelser i låten också som beskriver detta väldigt bra.”
-Vad fick dig att välja denna som första singel?
”Jag tycker den är väldigt pang på.
Sedan är texten enkel att förstå, plus att jag tycker den är väldigt viktig.”
-Berätta om videon.
”Det är Lina Engborg som regisserat den.
Här har vi försökt att sätta olika ansikten på karaktärerna i låten. För att visa att det inte är en specifik person som säger hatfulla saker, utan det kan vara alla möjliga människor.
Sedan har vi mixat allt med en väldigt snygg musikvideostil.
Det som är skönt med musikvideor är att man kan göra vad man vill. Det finns inga krav på någonting.
Alla chanser man får att utnyttja ett forum och säga det man vill tycker jag man ska ta.
Pop är ju det bästa jag vet. Men om pop bara är pop utan djup så försvinner det. Lägger man istället in ett budskap i en poplåt får man en dubbelgrej.
Jag har alltid hävdat att om artister som Britney Spears hade haft djupa texter hade de varit genuint tunga. För jag tror att man kan skriva bubbelgumsmusik och ändå få in ett budskap.
Det behövs liksom inte svåra ord för att beskriva svåra saker, för det finns ingen poäng med att försöka vara smartare än någon annan.
Jag tror stenhårt att man kan lyssna på en låt och tycka den är jättebra, och sedan lyssna på den igen och förstå en möjlig tolkning.”
-Känner du att låten är representativ för det håll du drar åt nu?
”Definitivt.
Låtarna är ju lite olika, men jag tror att man kan se den röda tråden igenom alla.
Allt jag släpper nu kommer ha någon form av röd tråd, precis som det jag släppte förra året hade någon form av röd tråd.
Sedan utvecklas man ju hela tiden, så jag kommer aldrig riktigt att låta som det jag gjorde sist gång.
Jag ser hellre att en artist som jag gillar släpper en platta som är dålig, än att den släpper en platta som är exakt likadan som den förra.”
-Skulle du tänka dig att skriva för andra?
”Kanske så småningom, men inte just nu.
Så fort jag kommer på något coolt vill jag ju göra det själv, så ska ingen annan jävel få den låten. Haha!
Jag skriver en del musik med Andreas Söderlund och han säger att jag kommer ändra på den inställningen.
Vi får väl se hur det blir med det. Haha.”
Se videon till Bullshit Baby :
Ms. Henrik @
Facebook
