Hagaliden är i slutskedet av arbetet med sin kommande debutskiva.
Skivan följer upp EPn Dansa Blodet från 2012 som både fick fin kritik från pressen samt gillades av lyssnarna.
Den nya skivan ska mixas samman nu i April, så när jag pratade med Tobias Müller i bandet sitter de och lyssnar igenom materialet och försöker ge sin sista åsikt om hur det ska låta.
”Det är fyra personer som skriver och producerar, så det är många viljor.
Men det brukar ändå vara den som skrivit låten som på något sätt har sista ordet. Men fram tills dess är det fritt fram att säga sitt.
Ibland kan det hetta till i dialogen, och då får man ta i lite extra för att få sin röst hörd.”

-Är det något som varit jobbigt medan ni jobbar med albumet när ni har alla dessa olika viljor?

”Nej, alla i bandet har nog vant sig vid den här processen.
Det är vårt sätt att arbeta på.
Samtidigt är det fantastiskt att fler är inblandade och hjälper en med att ta fram ens egna låtar. Från gitarrkomp till att det blir en stor och maffig produktion.
Baksidan är att tid blir ekonomi, och det tar längre tid än om man sitter själv.
Men har man tiden är det väldigt givande.”

-När började arbetet med nya skivan då?

”Det var för ett år sedan som vi bestämde oss för att spela in ett nytt album. Sedan har vi skrivit låtar hela vägen fram tills vi började spela in i Oktober.
Egentligen skulle vi börja spela in under sommaren, men då var det svårt att få ihop alla.”

-Efter EPn, hur kände ni att ni skulle få allt bättre?

”Vårt mantra har varit ’musiken framförallt’.
Det är den som ska stå i fokus, vilket i och för sig borde vara självklart när man gör musik.
EPn blev lite ihopstressad kan man tycka. Vi ville så gärna få ut den, vilket resulterade i att musiken blev lite lidande. Därför var vi noga med att inte göra något förhastat denna gång, vilket har känts skönt.
Alla låtar har fått tillräckligt med tid.”

-Hur blev ni förresten detta musikkollektiv?

”Grunden är gamla vänner som spelat i band förut.
Jag, Anders och Petter har haft ett band tidigare som hette Second-Hand Furniture . Sedan gick det några år utan att någon av oss gjorde musik.
Men så kom vi på att vi ville spela igen.
Karl som sjunger är gammal kompis från gymnasiet och Mimmi och Lotta som spelar trombon och valthorn är bekanta genom min bror.
Så det var nog mer att vi utgick från ljudbilden vi ville ha och sedan vilka folk vi kände som kunde uppringa den.”

-Ni har ju väldigt organiska instrument.

”Ja, verkligen.
Det är nog det som varit ledstjärnan.
Vi började spela på mandolin och dragspel, sedan tog vi in valthorn och trombon på det.
Det skulle vara orkesterartat och lite folkligt. Sedan vet jag inte riktigt var vi landat.”

-Fast EPn var ändå ganska popig, även om den var organisk.

”Någonstans är det väl en motreaktion till den elektroniska norm som blivit.
Det behöver dock inte betyda att det är dåligt, men det behövs nog en motvikt till det.
Vi är ju väldigt intresserade av hantverket och känner en avsaknad av organisk musik.”

-Har alla i bandet den fascination till musiken som du har?

”Jag tror det.
Själv spelar jag nästan aldrig på en elgitarr utan bara akustiskt, och jag tror det gäller för alla som spelar gitarr i bandet.”

-Sedan har ni även med en kyrkorgel. Varför valde ni det?

”Jag tror att vi alla är svaga för det sakrala och det kyrkliga.
Några av våra låtar är ju skrivna som psalmer rent musikaliskt.
Det jag tycker är coolt med en orgel är att den både kan vara skräckinjagande och samtidigt trygg.”

-Hur fick ni tillgång till orgeln?

”Vi ringde till Oscar Fredriks församling på vinst eller förlust.
De var verkligen jättesnälla och välkomnade oss att låna den.
Vi var där en hel dag och natt och spelade in.”

Hagaliden kommer släppa ett par singlar nu under sommaren som sedan leder till albumet i slutet av sommaren.
Även lite livespelningar kommer bandet att försöka göra när skivan väl är släppt, så det kommer bli en spännande höst för bandet och dess fans.

Hagaliden @
Facebook