Vilken dag!
Först fick jag vara bisittare tillsammans med ingen mindre än DNs främsta reporter Hanna Fahl och värma upp hennes läsare inför Melodifestivalen.
Sedan gick min tippning hem om vilka som skulle gå till final. 
Men andra ord: jag är sjukt nöjd med kvällen.

Men, det är inte därför vi är här.
Jag säger bara Sanna Nielsen !
Det kändes så främmande för henne att inte gå vidare till final. Undo är ett stycke Schlagermästerverk signerad Fredrik Kempe , David Kreuger och Hamed Pirouzpanah som verkligen innehåller allt. Det är en låt Sanna gör vacker, sårbar, storslagen, och helt fantastiskt.
Sällan har jag blivit så berörd av en låt i Melodifestivalen som denna. Jag får gåshud varje gång jag hör låten, och när jag ser Sanna sjunga den är tårarna inte långt borta.
Det är så man skapar en Melodifestivalsvinnare som kan ta hem hela Eurovision Song Contest igen.

Jag är även sjukt glad över att Panetoz är i final.
De behövs där, för de skapar riktigt bra party i rutan. Det är som sagt en låt som sätter sig efter första refrängen och man kan inte släppa den. En sommarplåga redan i Februari som har alla ingredienser sommarplågorna har. 
Det roligaste med denna är att den passar både lågstadiet som Stureplan. (Bara den tanken gör mig ganska fnissig för att vara helt ärlig).

Att Martin Stenmack gick till Andra Chansen var nog mest bra (och rättvist). han kommer troligen att ta sig vidare från Lidköping och han behöver i ärlighetens namn inte bevisa sig i Melodifestivalen. Han har en stark fanskara och säljer ut Ladies Night ändå – om han kommer tillbaka dit. 
Då tycker jag faktiskt det är viktigare att JEM (eller som jag tippade Little Great Things ) kom dit istället för The Refreshments .
Det är den unga publiken vi måste tillfredsställa med Melodifestivalen och det gjorde JEM. 
Att vi nu har Linus Svenning och JEM där, tillsammans med de mer rutinerade Stenmarck och Helena Paparizou är en bra blandning -som faktiskt än så länge är ett starkare startfält än många av de finaler i Melodifestivalen vi genomlidit.

Annars tycker jag att programmet i sig börjar bli mycket bättre rent tekniskt.
Anders Jansson och Nour El Refai är mer varma i kläderna och det är lite rappare manus nu, men de är inte riktigt i mål.
Hyllningarna till ABBA och Herreys kunde man i ärlighetens namn vara utan. Men Sigrid var helt fantastisk! Precis min humor!
Kan de köra vidare på det spåret så är jag otroligt nöjd när vi kommit i mål.
Nästa vecka kör vi upp allt ett litet steg till, tack.

På måndag börjar uppladdningen inför Göteborgsdeltävlingen.
Då får ni bland annat en intervju med Ace Wilder här i bloggen.
Nu blir det lite mingelfest här i Linköping, och jag tror att denna kvällen kommer gå i glädje och party med ett mycket nöjt Melodifestivalsteam. 
Får se hur pigg jag är i morgon – för kom ihåg: efter solsken kommer värsta regnet…