Malin Willén gör musik under artistnamnet WYLL och debuterade nyligen med singeln Time. En låt som snyggt balanserar det organiska och elektroniska till en stark poplåt med bra melodi och känsla.
Jag bad henne svara på en knippe frågor om sig själv och sin musik.
Så, vem är WYLL?
En stockholmsbaserad artist och låtskrivare.
Var kommer namnet WYLL ifrån?
När jag bestämde mig för att släppa musik så ville jag göra det under ett annat namn än mitt egna. För att det inte skulle bli för lösryckt så ville jag att det skulle likna mitt efternamn Willén på något vis. Så det vreds och vändes på det och tillslut kom WYLL fram.
Vilka artister inspirerar dig?
Det kan vara allt möjligt och ändra sig från dag till dag men några som jag ofta lyssnar på när jag i behov av inspiration är Bon Iver, Susanne Sundfør, James Blake, Veronica Maggio, Linnea Henriksson, Kevin Garett, highasakite och Jennie Abrahamsson.
När kände du att musiken var något du ville satsa på helhjärtat?
Det kanske låter lite pretentiöst men jag tror att jag började säga att jag skulle bli musiker när jag var 11 år gammal. Jag var helt övertygad om att det var det jag skulle bli och jag har inte ändrat mig sen dess.
Berätta om en magisk konsertupplevelse.
5 November 2015 såg jag Susanne Sundfør på Debaser Strand. Susanne är helt otrolig och framförallt väldigt inspirerande. Dels så är mycket av hennes musik helt galen och dels så är hon en fantastisk musiker och artist. Hon verkligen golvade mig (och resten av publiken) med sin röst och sitt scenspråk. Jag älskar verkligen Susanne Sundfør. Finns ingen som henne.
Berätta lite om Time.
Jag började skriva på Time för ca två år sen. Jag hade inte kommit in på skolan jag ville gå på och var relativt nyinflyttad i Stockholm och inte skrivit en enda låt på fyra år. Jag var ensam hemma och fick plötsligt känslan av att det fick vara nog och satte mig vid pianot. Jag spelade några enkla ackord och sjöng raderna ”I’m walking, I’m drowning” och där och då släppte det. All frustration jag hade känt under dessa år kanaliserades i Time. Man kan säga att det är en klassisk ”göra-slut-låt”, men den är riktad mot den där destruktiva delen i mig själv som har hållit mig tillbaka.
Hur kom ditt samarbete till med producenten Anton Engdahl?
Jag och Anton stötte på varandra under en musiktävling 2013. Vad jag kan minnas så pratade vi inte med varandra överhuvudtaget, men vi började följa varandra på sociala medier efteråt. Förra våren så möttes vi på Nadja Evelinas releasespelning i Stockholm då han var där för han hade producerat hennes EP som släpptes. Vi konstaterade lite snabbt att det skulle vara roligt att jobba ihop någon gång, så när jag väl hade bestämt mig för att göra klart Time så kändes det helt rätt att höra av sig till honom. Han är en fantastisk producent och jag gillar verkligen det han har producerat för andra och hans egna material. Så jag gjorde iallafall det och han sa ja och på den vägen är vi.
Är singeln är en bra indikation om dig och ditt sound?
Det tycker jag. Den känns 100% rätt.
Vad känner du är din styrka som låtskrivare?
Min kärlek för starka refränger.
Vad kan vi förvänta oss av dig under 2018?
Mer! Har flera låtar på lager som ska färdigställas och som jag längtar efter att få dela med mig av. Vet inte när eller i vilka former, men det kommer helt klart mer.
Nämn tre låtar som du själv lyssnat mycket på under senaste tiden.
Strangers – Sigrid
Tokyo – Linnea Henriksson
Diamonds in my chest – Raindear
WYLL
@Facebook
