Jävlar vad fint detta var!
När Melodifestivalen besökte Malmö denna vecka skulle programmet hylla Ted Gärdestad som skulle ha fyllt 70 år i år. Ted var med fyra gånger under 70- och 80-talet med låtarna Oh, vilken härlig dag, Rockin’ ’n’ Reelin’, Satellit samt Låt solen värma dig. Det var med Satellit 1979 som han vann hela tävlingen och med det fick representera Sverige i Eurovision Song Contest. Låten slutade på en något orättvis 17:e plats i den tävlingen…

Mannen som fick stå för hyllandet i lördags var ingen mindre än Oskar Linnros, som framförde Himlen är oskyldigt blå. Inte en låt från Melodifestivalen, men den låt som Gärdestad mest förknippas med idag. Denna otroligt vackra låt gör Oskar till sin egen, men ändå respektfullt till originalet. Det är vackert, vemodigt och pampigt.
Låten byggs snyggt upp från pianoinledningen som kryddats med stråkar och slagverk, och hur låten sedan växer för att som sagt avlutas pampigt. Imponerande tolkning som Linnros beskriver:

“Ted Gärdestads Himlen är oskyldigt blå är en av de bästa svenska låtar jag hört. Den födde kärleken till blue eyed soul i mig redan som brunögd tonåring.
Tack SVT för frågan om att hylla Ted. Och ännu mer – för att ni lät mig göra det precis som jag själv ville av den ikväll.”

Tack Oskar för en otrolig tolkning och tack till bröderna Gärdestad för en fantastisk låt. Detta är verkligen svensk pop när det är som bäst.