Med en av de mest spelade låtarna på NRK P3 och ett växande genomslag i hela Norden har JOA snabbt etablerat sig som en av de mest intressanta nya poprösterna. I januari avslutade hon sitt tvådelade coming-of-age-projekt YOUNG: Part 1 & 2 där hon med organiskt pophantverk och ärliga texter skildrar resan från tonårens självtvivel till en starkare tillit till den egna rösten. En utveckling som kulminerade i framgången med A Little Kinder och som nu tar henne vidare ut på scener i både Norge och Sverige. Vi hörde av oss till artisten bara några dagar innan spelningen på Debaser i Stockholm. Förväntan är hög, på både giget och våra svenska semlor. Ni tar del av intervjun nedan.

Du har haft den tredje mest spelade låten på norska NRK P3 med A Little Kinder. Hur har det genombrottet påverkat dig som både person och låtskrivare?

Det har varit så otroligt kul! Jag märker att jag blir rörd och tacksam för att NRK och P3-redaktionen har lyft fram den låten. Som låtskrivare har det gett mig insikt i att folk vill ha ärlighet. Jag skrev den här låten för att få ut de jobbiga känslorna jag hade i kroppen den dagen. Efter att ha skrivit låten kände jag nästan att texten blev lite pinsam och för ’enkel’. Men med det gensvar jag har fått från NRK och inte minst från de som lyssnar, har det blivit tydligare för mig både som låtskrivare och artist att ärlighet gäller!

Ditt projekt YOUNG: Part 1 & 2 beskrivs som en coming-of-age-resa. När du lyssnar på låtarna idag, känner du att du har lämnat den personen bakom dig?

Både ja och nej. Det finns vissa låtar som jag definitivt kände igen mig mer i när jag var 16-19 år. Och som person har jag förändrats. Ändå vill jag fortfarande säga att jag bär på många av samma känslor som när jag var yngre. Att bli kär för första gången är ganska likt som andra gången. Och kärlekssorg är fortfarande samma sak ju äldre jag blir.

Vilka känslor har varit svårast för dig att skriva om på detta album?

Jag tror kanske att bitterhet har varit det svåraste att skriva om. Flera av mina låtar tar upp de fula sidorna av kärlek, där bitterhet och osäkerhet är en central känsla. Jag märkte särskilt på låten ”if im so bad” att detta var en svår känsla att skriva om.

Du sjunger mycket om självtvivel som långsamt övergår i tillit till den egna rösten. Finns det en specifik händelse som blev en vändpunkt för dig?

Jag tror inte att det har funnits någon särskild vändpunkt för mig. Jag känner att jag fortfarande är på resan mot att få bättre självkänsla. Ändå tror jag att det var viktigt för mig att höra från min mamma att detta är något jag måste arbeta aktivt med. Om det så är att säga högt för sig själv att man är tillräckligt bra eller skriva ner det på anteckningar.

Du beskriver din musik som “organisk pop”, hur har det soundet vuxit fram för dig? 

Jag tror att det här soundet är viktigt för mig mest för att det känns väldigt naturligt att det ska vara organiskt. När jag skriver låtar brukar jag oftast börja med akustisk gitarr eller ett piano. Eftersom jag ofta bygger upp låtarna väldigt organiskt känns allt runtomkring sången och gitarren som bara ett plus. Jag gillar att låtarna behåller sin naturliga kärna.

Du har bland annat varit förband till Natasha Bedingfield. Vad har du tagit med dig från en sådan erfarenhet in i ditt eget artistskap?

Det är otroligt inspirerande att få värma upp för en så stor kvinnlig artist. Jag minns att jag lade märke till hur mycket respekt hon hade för de runtomkring sig och hur otroligt professionell hon var. Det här är saker jag också vill ta med mig vidare.

På låten Lose You samarbetar du med bland andra Christian Waltz. Hur kom ni i kontakt med varandra och hur såg den kreativa processen ut? 

Vi kom i kontakt med varandra genom mitt skivbolag i Sverige, Playground Music. När vi arbetade med den här låten tillsammans gjorde vi faktiskt allt över Zoom. De kom med idéer till produktionen och jag kom med mina tankar. Det var ett fint samarbete och jag är väldigt nöjd med resultatet.

Du har kallat Stockholm för “the LA of Scandinavia”. Vad är det med Stockholm som inspirerar dig kreativt?

Det är alltid kul för en norrman att komma till en stad som är större än ”världens minsta storstad” haha. Jag tycker att Stockholm är en otroligt fin stad och har så många fina minnen från att ha varit där. Alla gånger jag har varit i Stockholm har det varit musikrelaterat, därför tror jag att staden ger lite LA-känsla för mig.

I en tid där mycket pop byggs kring hooks på 15 sekunder, känns ditt uttryck mer berättande och långsamt växande. Har du någonsin känt press att anpassa dig till algoritmer och spellistor?

Spännande fråga! Jag har inte känt att jag måste anpassa min musik till sociala medier. Men ibland har jag tyckt att det har varit svårt att promota min musik på sociala medier eftersom man då ska välja ut 15 sekunder av en låt där jag känner att man måste höra hela för att förstå grejen.

När du kliver upp på scen på Debaser den 20 februari var i din emotionella resa befinner du dig just nu? 

Just nu ser jag verkligen fram emot att spela. Ändå hade jag en mardröm i natt om att hela publiken gick efter min andra låt. Men som tur var var det bara en dröm och jag tror att det här bara kommer att bli roligt!

Vad kan publiken förvänta sig av din konsert och vad händer härnäst för dig?

Jag tar med hela bandet till konserten så publiken kan förvänta sig en show! Vi har ett set med både lugna låtar men också låtar med mycket energi! Med utrymme för sång, dans och kanske tårar.

Avslutande fråga, vilket café serverar Stockholms bästa semla och varför? 

Vete-katten! 100%