Myles Smith och Niall Horan släpper Drive Safe och det känns som att popen hittar tillbaka till en slags enkel, varm rakryggad optimism. En låt som funkar lika bra med fönstren nere på motorvägen som i hörlurarna på en sen kvällspromenad. Här är det inga storslagna effekter eller stora scenbyggen utan en akustiskt drivet poplåt med ett hjärta så tydligt att det nästan pumpar i mixen själv. Låten är byggd kring ett budskap om att livet är en resa där man inte alltid vet vad som väntar. Vilket känns genom hela låten som ett slags mjukt men bestämt råd snarare än en kliché.
Soniskt rör sig Drive Safe i det välbekanta indie-folk-pop-territoriet med ljusa gitarrer, stadig percussion och ett tydligt fokus på melodier som sjunker in i kroppen. Myles jordnära berättarstil får fint sällskap av Nialls melodiska förmåga. Det är en låt som känns organisk snarare än tillrättalagd.
Men framför allt är det en låt som funkar som en påminnelse om varför popmusik kan vara så viktig när den görs med ärlighet som kompass. Budskapet är enkelt men inte platt. Livet kommer med upp- och nedgångar, men med rätt sällskap och rätt inställning behöver ingen köra ensam. Det här är en av de där låtarna som dröjer sig kvar, inte för att den chockerar, utan för att den knyter an.
