Amani Smith följer upp den fantastiska singeln Jag har förlorat som släpptes i fjol med Du fick aldrig veta.
Här bjuds vi på en vacker och emotionell pianoballad som tillsammans med snygga sångharmonier skapar gåshud. En låt om det som aldrig sades, och när känslor inte är ömsesidiga.
”Obesvarad kärlek gör en lite galen. Man går för långt för att bli sedd, hoppas på det man vet aldrig kommer hända och pratar vidare med någon som redan slutat lyssna – för tystnaden kan det finnas svar man helst slipper få.”
Låten i sig inspirerades av dikten som heter just Du fick aldrig veta av Bruno K Öijer som sedan hon läste den första gången följt Amani genom livet. Det är imponerande hur konst föder konst och hur något kan både beröra och forma en så starkt.
”Den har levt med mig sedan dess, varje dag sedan jag först läste den.”
Jag blev som sagt mäkta imponerad av uttrycket här. Hur avskalat och lågmäld låten är och hur starkt resultatet blev. Kanske det är just det som är hela styrkan i låten. Det är inte de stora gesterna, utan de små som verkligen penetrerar hjärtat.
