Då var vi igång.
Första deltävlingen i Melodifestivalen 2026 ägde rum i Saab Arena i Linköping.
Våra programledare Gina Dirawi och Hampus Nessvold ledde programmet med stadig hand. Det kändes tryggt och familjärt ändå. Vilket jag personligen uppskattade. En bra indikation på att det kan bli ett grymt år…
På det hela så tyckte jag programmet var det underhållande. Manuset flöt på och det kändes som både Gina och Hampus hade bra kemi mellan sig. Både i snacket samt när de ”småtjaffsade” med varandra på scenen, vilket var lite kul. Som samtalet om att Petra Mede minsann blivit invald i Melodifestivalen Hall of Fame och inte Gina. Detta i samband med att Janne Lucas fick den stora äran att bli just det, med hans Växeln hallå. En låt som sedan framfördes av Maja Ivarsson med den bravur!
Sedan var det lite kul när de tidiga programledarna av Melodifestivalen kom in och berättade om all hat och skriverier de fått. Här samlades Carina Berg, Sarah Dawn Finer, Lina Hedlund, David Lindgren, Rickard Olsson och Mark Levengood i sketchen Ursäkta. Hade kanske varit kul om vi fick ett sångnummer där också? För det tog slut lite tvärt kände jag allt, utan någon riktig punchline mer än att Levengood hade det mysigt när han var programledare.
Jag har en känsla att det kommer att fortsätta stadigt och bra genom hela festivalens alla sex avsnitt. Så just nu känns Gina och Hampus som stabila programledare som kommer leverera för oss. Jag menar, Gina har ju gjort detta några gånger nu…
Låtarna då? Det är ju ändå därför vi är här.
Greczula inledde programmet med Half of me. Ett nummer som inte bara imponerade i rutan med sin rippade kropp, utan han även sjöng sig direkt till final. Rättvist måste jag säga. Det är en bra ABBA-låt med Queen-glam över sig. Självklart att det går hem hos alla.
Det andra bidraget som tog sig direkt till finalen var ju A*Teens, som med sin Iconic mixade nutida pop med 90-tals doftande Eurodance. Ärligt, så hade jag nog inte haft något emot om A*Teens vann hela skiten. Av den anledningen att resten av Europa hade blivit helt kissiga av det. Så OM vi nu ska vara med i Eurovision Song Contest, vilket jag personligen inte tycker att vi borde i år, så är Iconic låten som i alla fall kommer göra Sverige till snackis-landet.
Första låten i semin blev Woman med Jacqline och även det kändes rättvist. Det är en grym låt och Jacqline är en sådan stjärna. Så för mig som älskade Effortless blev detta ett trevligt återseende.
De som inte höll för tittarna denna gång var noll2s Berusade ord. Duon hade ett snyggt uppträdande och jag gillade de målade texterna som förstärkte sången. Men det är en ganska tråkig låt. Jag försökte ha den i min spellista under fredag och lördag, men fick tillslut ta bort låten som jag helt enkelt störde mig för mycket på. Jag börjar bli ganska trött på gnälliga killröster. Det finns lite för många av dem.
Junior Lerins Copacabana boy finns det inte så mycket att säga om. Det är en fruktansvärd låt och ett tunt framträdande. Det misslyckas med det mesta, att vara camp och ta för sig. Produktionen för platt och Juniors sånginsats gav mer att önska.
Då fick jag glädjas åt att min fjärde favorit, Indra med den mörka och Bond-doftande Beautiful lie var den som precis inte nådde prispallen och med det slog de två sämre låtarna i kväll. Rättvist.
Läste att många var upprörda över att SVT sände slutet enbart i SVT Play. Själv har jag bara en Apple TV hemma och ser allt via SVT Play, så jag missade ”problemet”. MEN jag förstår att om man sänder ett program så bör man ju sända hela och inte bryta av det. Klockan 21:30 en lördag är det ju knappats något annat som är viktigare i fem minuter. Kör de sista minuterna också, eller kanske korta ner något i själva programmet som gör att även semifinalisten hinns med att annonseras. Det kan inte vara raketforskning att få till det?
Nästa vecka är vi i här i Göteborg. Då är bland annat Arwin, FELICIA och Klara Almström namnen att hålla koll på.
