Söndag = nya lista med popfavoriter.
Ett axplock av våra favoritlåtar från veckan och ett perfekt tillfälle för dig att uppdatera din spellista med ny musik.
Johans Popfavoriter
Anders Ekblad + Mollie Minott – Den sista paraden
Vemod vid livets slut blir till en magisk popduett. Det är stillsamt och tänkvärt, samtidigt som låten bygger upp till en riktigt stark refräng. För dig som älskar svensk pop med en behaglig svärta är herr Ekbland en av de bättre i den skolan. Så har du inte lyssnat på honom tidigare och främst hans musikprojekt Mikäel, så är det inte en dag för sent att börja nu.
Rhumba Club + Patrick Wolf – Animal/Lover
Det är något med syntharna och falsettsången här som gör att det påminner otroligt mycket om en låt Pet Shop Boys skulle ha kunnat gjort. Det är i min värld ett bra betyg för en låt. För jag älskar ju Pet Shop Boys. Extra kul är det att Rhumba Club lockat ut Patrick Wolf på dansgolvet. Ett ställe han gärna får vara oftare på, för detta blev riktigt lyckat.
Mags – Blue
Härligt lekfull känsla och medryckande melodier fick mig att fastna för den danska sångerskan Mags och hennes senaste singel Blue. Det är bubblande och härligt med sina synthslingor och mjuka rytmer. En låt som fick mig att skina upp som en sol.
Omar Rudberg – Dying
Så snart jag hörde pianoslingan i singeln Dying kände jag att det verkar som vi nu får uppelva en ny sida av Omar. Den är stor dramatik, och skulle kunna ha varit något Rufus Wainwright hade släppt. Jag blev positivt överraskad av att låten var skriven av Isaac Dunbar (tillsammans med Tommy English), som jag ändå följt sedan sin första singel. Så självklart blev det lite gay-dramatik över det hela. Den bästa av dramor.
Sebastians Popfavoriter
Lady Gaga – The Dead Dance
Gaga är tillbaka i sitt allra mest dramatiska element med The Dead Dance. En mörk, goth-doftande discolåt som lika gärna kunde ha spelats på ett förlorat dansgolv i 80-talets Berlin. Basen pulserar, stråkarna skär igenom dimman och hennes röst är lika teatralisk som förförisk. Det här är Gaga när hon känns som mest mytisk och jag älskar det.
Oskar Linnros – Love is for Losers
Oskar Linnros har hittat en ny nerv. Love is for Losers är ett gitarrdrivet popanthem med både hjärta och skav. Det är en hyllning till alla som inte riktigt passar in i ramen, de som alltid får höra att de borde vara något annat. Tempot är högt, refrängen fastnar direkt och någonstans mellan stolthet och sårbarhet blir det här en av hans starkaste låtar på länge.
Agnes – EGO
Agnes fortsätter att bygga sitt kommande album med singeln EGO. En synthig discopärla som andas frihet. Här handlar det om att släppa kontrollen och låta livet överraska och jag gillar verkligen hur hon väver in den filosofin i både text och produktion. Pulserande beat, glimrande synthar och en röst som balanserar styrka med mjukhet.
