Med nya singeln Nagellack fångar Hemliga Klubben känslan av uppbrottets kaos där man pendlar mellan nedstämdhet och euforisk fest, mellan glitter och trasighet. I intervjun berättar de om inspirationen från Charli XCX, hur publiken färgat deras låtskrivande och varför höstens lack självklart är svart med glitter.
Nagellack känns som en låt som fångar den där kaosartade blandningen av nedstämdhet och euforisk fest på samma gång. När ni skrev den, hur gick tankarna för att skapa denna ljudmässigt värld?
Först behövdes några nyckelingredienser som – gå igenom ett break up, var isolerad i din lägenhet, gå aldrig ut förutom ett fåtal gånger och se till att stöta på ditt ex på festen! Då tillslut behöver man skriva av sig och då kan det bli något lätt kaosartat som Nagellack.
Har ni själva nån låt som alltid får er att släppa allt och bara dansa, trots att den egentligen är hjärtskärande?
Jag kan bara prata för mig (Mattias) men Dreams never end av New Order är inte en dålig kandidat, släppted ju kort efter Ian Curtis gick bort. Väldigt dansig trots omständigheterna. Vi har ganska spretiga smaker internt så tror det blir svårt att enas om en låt!
Åter till produktion är jag helt fel ute när jag säger att jag anar en touch av Charli XCX i prodden och mixen av vokaler?
Ja, ingen kan ju ha missat brat-summer?! Blev så inspirerad av hur otraditionella hennes låtformer är (och produktion också uppenbarligen haha). Allt en enda lång feeling av olika coola ord och melodier vilket jag tycker man sällan ser i svensk musik. Och även fokus mer på feeling och leverans på sången än att sjunga helt perfekt i pitch.
Ni beskriver att man vill vara “hård och glittrig som nagellacket” men istället känner sig upfuckad och lack. Utveckla…
Nämen man vill väl alltid verka tuff och obrydd. Så man gör ju allt för att hålla upp den känslan, sminkar sig, målar naglarna, låtsas som att inget har hänt. Men sen tvättar man bort sminket och lacket slits bort och där bakom är man fortfarande sårbar och ledsen. Och så börjar man om igen tills man faktiskt mår bra haha.
När är ni som Hemliga Klubben som mest autentisk mot er själva och ert uttryck textmässigt. I det fulaste och mest trasiga eller i det mer sammanhållna och polerade? (två ytterligheter men hoppas ni förstår vad jag är ute efter)
Jag skulle absolut säga det mer fula och trasiga eftersom att det generellt är så man tänker och pratar. Men ibland med tiden hinner man bearbeta saker som hänt och då kan man samla sina tankar bättre och då kunna förklara sig med mer genomtänkta ord. Och man är ju ändå en sucker för en riktigt bra, witty line.
Hösten bjuder ofta på förändring och nystart är Nagellack ett soundtrack till just den känslan?
Ja, detta känns på nåt sätt som att hitta ett annat sätt att deala med sina sår. Istället för att vara deppig så kan man vara tuff och cool i den känslan istället. Och snart kommer mer pirriga och glada låtar men innan man kan känna så måste man få lacka lite!
Om Nagellack är höstens låt, vilken färg har nagellacket då?
SVART med glitter!
Efter Förstöraren och nu Nagellack känns det som att uppbrottet är en röd tråd. Är det här ert mest personliga kapitel hittills, eller är uppbrottet bara en bra metafor för större saker i livet?
I wish att det var en metafor haha! Nämen man märker att ju äldre man blir ju hårdare tar man saker som uppbrott etc. Man trodde på nåt sätt man visste hur livet skulle bli men så sker drastiska förändringar och man blir helt paff. Plötsligt känns livet bara kaos och man har inte riktigt samma säkerhetsnät som man hade när man var yngre.
Ni har precis avslutat er längsta turné med utsålda spelningar. Hur har publiken och mötet med fansen färgat ert sätt att skriva och tänka musik inför den kommande hösten i studion?
Ja men på vissa sätt tänker man mycket på våra fans och hur kul det ska bli att skrika vissa låtar med dom. Speciellt i slutfasen. Men vi försöker att inte tänka för mycket live för allt går att anpassa i efterhand istället för att bara skriva låtar för scenen. Vi vill ju att folk ska vilja lyssna i sina hörlurar också! Men även där, tänker man på mottagaren när man skriver blir det sällan intressant. Så det är lika bra att försöka blunda och gasa! (fyller Mattias i).
Har ni märkt att vissa textrader eller låtar får en annan kraft/betydelse när publiken sjunger dem tillbaka till er?
Absolut. Ibland har man exakt samma favoritrader men ibland lyfter dom saker man själv tog mer för givet. Och då får man lite nytändning på vissa låtar, speciellt äldre. Vissa låtar har vi tänkt stryka från setet massa gånger men man kommer alltid på, “hmm den här blir ju alltid så bra live av nån anledning”, och så behåller vi dom. Och så flyger dom som vanligt.
Ni gör nu bara några få handplockade spelningar i höst. Vad kan publiken förvänta sig på de kvällarna? Kommer ni att testa nytt material, eller blir det mer av en känslomässig greatest hits-stund?
Det blir absolut våra senaste singlar men tillsammans med våra som ni så fint sa, greatest hits. Kanske balladerna får ryka denna rundan då det blir mer av fest-spelningar än intima HK-kvällar. Om publiken önskar nåt annat får de gärna skriva till oss.
Vilka är era starkaste musik-sommarminnen från 2025 och varför?
WOW under Chappell Roan (och Charli XCX obviously haha). Satan va bra dom var! Helt olika stil men lika fett. Charli är ju verkligen en ikon som kör hela spelningen bara hon och en kameraman. Det är så generöst för publiken, ingen sneglande på sina musiker eller ofokus, inget sånt tjafs. Det var bara hon och vi i publiken och det va sjukt starkt.


