Harmonix samplade Where the streets have no name med U2 på den lysande singeln Landslide från 1996. Till en skön tranceproduktion ekar The Edges klassiska gitarrslinga över dansgolvet och gjorde detta till både en nostalgisk och pumpande anthem för mig.

Singeln släpptes tillsammans med mixar av Way Out West och dessa var ju helt otroligt bra. Originalet var lite försiktigare skulle man kunna säga, medan Jody Wisternoff och Nick Warrens remix var något mer over the top med tunga beats och produktionen kändes mer som ett stort godståg som plöjde genom (ljud)landskapet. Jag älskade ju denna version och den har fått mig att springa lite längre under mina löpningar när jag hade den på mina blandband på den tiden.

Idag när jag körde crosstrainer upptäckte jag låten igen efter att ha legat gömd i mitt bibliotek under många år, så det var en grym träning idag med denna pumpande i mina hörlurar. Tyvärr finns ju inte låten på någon streamingtjänst i dagsläget, men som vanligt har folk den goda smaken att dela med sig av bra musik på YouTube. Får hoppas de kan ge ut låten igen, för den är verkligen lysande. Klubbmusik var ändå lite roligare under 90-talet när det kände mer innovativt att sampla och göra något nytt. Nu är det mesta gjort känns det som och det är om inget svårare att få mig imponerad.