I veckan hade den brittiska singer-songwritern Lucy Rose två konserter här i Sverige.
Hon släppte sin debutskiva Like I Used To i höstas och har innan det sjungit tillsammans med Bombay Bicycle Club på deras två senaste album.
Jag fick en intervju med Lucy i samband med sverigebesöket och här kan ni läsa vad vi pratade om.

-När började du sjunga?
”Jag var inte så värst bra på att sjunga när jag var yngre. Min röst är ganska låg, så jag kände aldrig att sjunga var något för mig.
Innan hade jag och min syster spelat piano hemma, så tog jag mina sparpengar och köpte mig en vanlig akustisk gitarr för att jag ville lära mig spela.
När jag väl köpt mig en gitarr och började skriva låtar, brydde jag mig inte så mycket längre om att jag kanske inte sjöng så bra, för jag älskade verkligen att just sjunga och skriva.”

-Under vilken tidsperiod skrev du materialet till albumet?
”De flesta låtarna skrevs under den perioden då jag jag inte riktigt trodde på att jag kunde skriva, så det var samtidigt lite som terapiarbete för mig att jobba och bli bättre på det.
Jag öppnade upp mig själv och skrev mina inre känslor, vilket gjorde att när jag väl skulle sjunga mina låtar blev det ganska svårt att faktiskt sjunga dem i och med att de var så personliga.
Men de flesta låtarna är ganska nya.
Vi började spela in skivan i Januari 2012 och en hel del låtar skrev jag under julhelgen innan.
Så de flesta är mellan ett och två år gamla låtar mer eller mindre.”

-Hade du någon inspiration från andra artister
”Under mina år i London har jag träffat många duktiga musiker, som blivit mina vänner. Sedan har de även varit med och hjälpt mig på albumet, så de har varit min inspirationskälla under processen med att skapa albumet.”

-Producerade du albumet själv också?
”Nej, jag är väldigt dålig på datorer.
Men jag visste precis hur det skulle låta. Jag ville inte att låtarna skulle vara för perfekta, men ändå polerade.
Många producenter försöker ju göra så att låtarna låter lite för bra, vilket jag faktiskt hatar.
Men att förklara det för en producent är ju som att be dem gå emot allt de lärt sig, så det var inte lätt.
Jag hittade till slut en producent som heter Charlie Hugall , som hjälpte mig att producera skivan tillsammans med mig.
Han var en stor tillgång för mig med allt det tekniska och han kom alltid med lite grädde på moset när jag trodde att en låt var färdig.”

-Du hade med låten Don’t you worry i andra säsongen av TV-serien Skin. Var den låten skriven för serien?
”Det var lite udda faktiskt.
Jag hade gjort den som en demo tillsammans med några vänner där vi spelade och sjöng allt live. Målet var att jag skulle ta den till en producent och göra en riktig låta av den.
Innan jag visade upp den för någon producent laddade jag upp låten på MySpace för att folk skulle kunna lyssna på den och förhoppningsvis sprida den.
Så hörde producenterna för Skin av sig till mig och bad att få använda låten i serien som den var. Så den versionen som är med i Skin är inte samma som den på min skiva, utan det är min enkla demoversion.”

-Gillade du serien?
”Ja, jag gillade den och såg de första säsongerna. Mycket droger och alkohol kanske, men bra.”

-Berätta om din relation med Bombay Bicycle Club, hur började den?
”Jag var ett stort fan av deras första album och de spelade en akustiskt-konsert på en pub i närheten av där jag bor i London.
Själva konserten var helt magisk, i och med att det var så annorlunda från skivan när den bara var akustisk.
Så jag pratade lite med killarna efter spelningen och berättade att jag höll på att skriva egna låtar, vilket resulterade att jag började umgås med dem.
Sedan när de skulle göra sin andra skiva, bad de mig vara med på några låtar.
Så allt bara utvecklades väldigt naturligt från den spelningen och jag var även med och sjöng på deras tredje skiva.”

Videon till nya singeln Shiver :

Lyssna på Like I Used To: