Den åttonde Oktober visas första avsnittet i miniserien Torka Aldrig Tårar Utan Handskar efter Jonas Gardells romantrilogi med samma namn.
Serien handlar om när AIDS kom till Sverige i början av 80-talet sedd ur en grupp bögars ögon i Stockholm.
I boken får vi i första hand följa ungdomarna Rasmus och Benjamins resa.
Den ena åker från Värmland till Stockholm för att slå sig fri från sina föräldrar och sitt krympande liv, medan Benjamin är ett välartad Jehovas vittne, som slåss med sina inre känslor, när det går upp för honom att han är bög.
Deras möte med den homosexuella världen i Stockholm blir inte bara en intressant och tragisk kärlekshistoria dem emellan. Det blir även ett fantastiskt dokument över hur politiker och folk i allmänhet såg på bögsjukan som ”ändå bara utrotade de homosexuella”.
I rollen som Benjamin ser vi Göteborgaren Adam Lundgren .
Being Blogged satte sig med honom på ett arbetarfik kring Kungsportsplatsen i Göteborg för att prata om hans roll som osäker bög i en av de mest förhandshyllade miniserier som gjorts.

Första gången jag såg Adam var i min vän David Färdmars kortfilm Love , som handlar om ett övergrepp mellan två män.
En film som givit David internationellt erkännande på HBTQ-filmfestivaler runt om världen.
Men även Adam fick stor uppmärksamhet för filmen och jag frågar lite skämtsamt om han känner sig typecastad nu när han än en gång ska spela bög på film.
”Haha. Mina polare retas på skoj för att jag är med i bögfilmer. Men samtidigt har jag ju spelat straight så många gånger.”
Det var faktiskt inte det faktum att Adam skulle spela ung homosexuell kille som var utmaningen med rollen som Benjamin. -Det var att spela en ung Jehovas vittne som råkar vara bög.
”När jag skulle förbereda mig för rollen läste jag mycket om Jehovas vittne.
Jag var på möten i Rikets Sal och snackade med en homosexuell kille som hade varit vittne och som då fick lämna kyrkan när han kom ut.”
För mig var det nog det som gjorde Benjamin så intressant när jag läste boken.
Han är så långt ifrån bögstereotypen man kan komma, och en otroligt komplext karaktär vilket trots allt var en utmaning.
”Benjamin var jobbig att spela då vissa scener var så otroligt tunga med HIV och AIDS samt identitetskrisen och att behöva göra slut med sin familj. I en scen kommer hans familj hem med tårta och blommor för att säga adjö till honom, i och med att han bestämt att leva sitt liv som bög.”
Även Love var en krävande roll för Adam.
Att spela ett våldtäktsoffer är ju en otrolig utmaning för att få det trovärdigt.
”Innan vi gjorde filmen fick jag massa artiklar av David om våldtäkt mellan män och en bok om att komma ut. När vi väl filmade scenen var det inte så jobbigt i och med att allt blev så tekniskt då. Vi hade gått igenom scenen noga innan för att beskriva hur vi skulle filma och agera, vilket var bra för oss båda. Det är inte lätt för Jonas ( Rimeika ) heller att gå in i rollen som våldtäktsman.”

Homofilmer är absolut inte det enda Adam gjort.
Född i Göteborg och uppvuxen i Skepplanda, hade han från början sikten inställt på något helt annat.
”Jag skulle bli hockeyproffs. Jag spelade hockey som en galning i Göteborgs Ishockeyklubb i Kortedala.
Jag var ganska bra faktiskt och var med i stadslaget ett tag. Men jag kom aldrig till TV-pucken, som var själva syftet. Men året efter jag inte fick vara med längre gick så klart Göteborg och vann.”
Han hade dock ett intresse för skådespel sedan tidigare och ödmjuk som han är var hans första tanke att ”det går ju ändå inte, så synd” och tänkte sedan på något annat.
Men i högstadiet började Adam gå med i en amatörteatergrupp som heter Pelarteatern, vilket gav mersmak för den unge lovande skådespelaren.
Efter det började saker rulla på. Han spelade en ung DD i filmen Storm , var med i Linas Kvällsbok och Ciao Bella .
Även om det var mindre roller, var han ändå väldigt målmedveten med vad han ville göra.
”Efter gymnasiet ringde jag runt till olika rollsättare på produktionsbolag och kände mig nästan som en telefonförsäljare med min lista som jag ringde efter.”
Efter ett avslag från scenskolan i Göteborg (”självklart trodde jag att jag skulle komma in första gången jag sökte, vilket jag så klart inte gjorde”) började han på Skara Scenskola, som fick bli hans språngbräda tills han kom in på scenskolan ett och ett halvt år senare.

Även om Adam främst haft biroller i många filmer, känns det som han kommer bli ett stort namn med främst Torka Aldrig Tårar och Bitchkram som går på bio nu (där han spelar brodern Gustaf i familjen). 
Men det stora är dock framför honom.
För tillfället håller han nämligen på att spela in Måns Mårlind och Björn Steins nya filmprojekt Känn Ingen Sorg , där Adam spelar huvudrollen Pål.
Filmen bygger på  Håkan Hellströms  musik, lite som  Across The Universe – som bygger på musik av The Beatles – så har ni koll på hur det kan se ut när filmen går upp 2014.
”Det är ju en drömroll och ett drömprojekt.”
Även om Adam jobbat med Måns och Björn sedan tidigare, och att David Färdmar rollsatt filmen – samt just nu spelar in en bakomfilm om produktionen – så var det absolut ingen självklarhet att Adam skulle få rollen.
”Jag var sjukt nervös när jag skulle provfilma, för jag ville så gärna ha rollen!”
Rollen i sig betydde att Adam fick lära sig spela trummor och gitarr, samt öva på sin sångröst.
Under sommaren har han jobbat nära med Håkan och sjungit en hel del med honom, samt tagit flera sånglektioner hos en sångpedagog.
”Jag har så mycket lägre register än vad Håkan har, för han sjunger ju så jäkla högt, så vi fick sänka låtarna lite.”

Innan vi avslutar intervjun och Adam ska rusa vidare ut i det regniga Göteborg frågar jag de där vanliga frågorna jag antar att man alltid måste ställa en skådespelare: vilken är din drömroll och är det någon speciell regissör du vill jobba med?
”Man får ju den där frågan ibland, vilken som är ens drömroll… Men något som är helt tvärt emot det jag spelar nu. Kanske en psykologisk misshandlare som på ett slugt sätt manipulerar sin omgivning.
Jag skulle nog vilja jobba med Miakel Marcimain igen. Jag var ju bara med pyttelite under två dagar i Upp Till Kamp . Men jag tyckte den serien var riktigt bra och Lasermannen var ju grym!
Sedan skulle jag helt klart vilja jobba med David igen. Då med ett något större projekt som han får göra.”

Det slår mig att Adam verkar älska dem han jobbar med.
Ska man dra en parallell så är det nog till just Håkan Hellström, som även han ger intrycket av att vara ödmjuk och ändå målmedveten.
Det kanske var just det – tillsammans med att han är en duktig skådespelare – som David, Måns, Björn och Håkan själv såg i Adam när de rollsatte honom för Känn Ingen Sorg.
En ödmjuk kille som jobbar hårt med sina roller, vilket borde göra honom till en skådespelare vi lär se mycket mer av.

Vad tyckte du?
Like
Love
Care
Wow

Grundare och chefredaktör för Popmuzik. Älskar popmusik i allmänhet och husgudarna är inga mindre än Pet Shop Boys. Tycker att en bra låt är en låt jag vill lyssna på mer än en gång.