Jag gillar FO&O, eller The Fooo Conspiracy som de tidigare hette när de var en kvartett. Det är skönt med ett svenskt pojkband i ordets rätta benämning där killarna har ”något för alla” och kombinationen av dans och popmusik blir tydlig.
Just FO&O började med dansen som deras starkaste kort, men under de senaste året har de fokuserat mer på musiken och låtarna har blivit klart mycket bättre. Från My Girl 2016 märktes en tydlig nivåskillnad i kvalitén och bandet blev mer en popgrupp som dansar än en dansgrupp som sjöng pop.

Killarnas andra album – enbart döpt till FO&O och med det markerar ett nytt kapitel för gruppen – innehåller tidigare släppta singlar från de två gångna åren, samt en del nya låtar som killarna själva varit med och skrivit.
Visst, det är en blandning av vin och vatten – som det oftast blir på ett album med 15 låtar. Men med en snitt-tid på under tre minuter per låt blir det dock aldrig direkt tråkigt, även om några av låtarna inte hade skadats av ett extra varv i studion.

Men som sagt. Albumet är ett stort steg åt rätt håll för killarna. De har ambitionen att göra trallvänliga poplåtar och för mig är det en bra utgångspunkt. Då kan jag stå ut med några minde lyckade låtar då en bättre låt ändå bara är knappt 180 sekunder bort.

FO&O
@Instagram